Svenska Yle lyfte nyligen riksdagsledamöternas tredubbla uppdrag – de kan sitta i riksdagen, i fullmäktige för välfärdsområden och i kommunfullmäktige.

På Åland har de flesta av lagtingets ledamöter också kommunala uppdrag.

Elva av Mariehamns stadsfullmäktiges 27 ledamöter är lagtingsledamöter och tre är ministrar i landskapsregeringen. En lagtingsledamot sitter i stadsstyrelsen. Det betyder att tolv av Mariehamnsstyrets 34 ledamöter också styr Åland.

I Jomala är tre av 21 kommunfullmäktigeledamöter lagtingsledamöter, liksom ordförande och viceordförande samt en ledamot i kommunstyrelsen.

Sedan blir det glesare med lagtingsledamöter i kommunpolitiken. Brändö, Finström och Föglö har en lagtingsledamot på ordförandestolen i kommunfullmäktige och i Hammarland har två lagtingsledamöter ersättarposter i kommunstyrelse och nämnd.

Tredubbla stolar

Lagtingsledamoten Nina Fellman (S) sitter på beslutandeposter på tre nivåer. Förutom lagtinget är hon ordförande för Kommunernas socialtjänst (KST) och vice ordförande i Mariehamns stadsstyrelse.

– För mig är politiken en heltidstjänst och jag har inga andra jobb.

Kan det blir en lojalitetskonflikt mellan uppdragen?

– Jag skulle inte kalla det lojalitetskonflikt, men man får hantera situationen med omdöme och komma ihåg vilken stol man sitter på just för tillfället. För det mesta är det bara en fördel. Ju mer information och kunskap man har om frågor, desto bättre beslut kan man fatta.

Det underlättar att se helhetsbilden, något Nina Fellman efterlyser inom den åländska politiken

– Vi är alldeles för splittrade i alldeles för många små påvedömen.

Det händer att man i en roll behöver mer pengar, medan man i en annan roll nekar till mer pengar. Hur gör man då?

– Det har redan hänt. Vi ser att KST-kostnaderna inte täcks, och i egenskap av KST-ordförande påpekar jag det, sedan är jag själv med och bestämmer en budget där man inte tilldelar mer pengar.

Men Nina Fellman säger att det ändå hör till både KST-rollen och kommunrollen att påpeka behoven och ansöka om mer pengar från landskapet.

– Det måste sägas även om man vet att det inte leder någon vart.

Det är en fördel att ha många möjligheter att påverka, menar hon, och även kommunpolitiker utan en plats i lagtinget kan föra fram sina åsikter via partikamrater i lagtinget.

Finns det en risk att om det sitter många kommunpolitiker i lagtinget, att det blir kommunpolitik?

– Nästan alla som sitter i lagtinget är också kommunpolitiker. I många fall finns det en uppenbar risk att man bara pratar för sin egen kommun, och det har jag varit kritisk till. Man måste komma ihåg att i lagtinget är man hela Ålands ledamot.