Max Bärnas pappa Kristoffer Bärnas kommer från Närpes och familjen, som bor i Jomala, brukar varje sommar vara en hel del på stugan i Töjby. Den 8 juli i fjol var en dag med lite sämre väder och i stället för att bada ville Max Bärnas, som då var fyra år, hitta på något annat. 
– Han gjorde en flaskpost och tillsammans med hans farfar tog vi båten en bit ut i viken där Max slängde i flaskan. 
Kristoffer Bärnas tänkte i sitt stilla sinne att flaskan nog skulle blåsa in hos någon av grannarna. 
– Och jag trodde att den skulle landa på en öde ö, berättar Max Bärnas.
Så gick månaderna utan att någon av dem funderade desto mer på flaskpostens öde. Släktingar till familjen hittade senare en flaskpost i närheten. Det gick inte att tyda texten i brevet, men tack vare att Kristoffer Bärnas hade bilder från när sonen slängde i flaskan kunde de utesluta att det handlade om Max flaskpost – den som släktingarna hittat hade nämligen en annan färg på korken.
Geta, Hällö
Men i söndags ringde plötsligt telefonen hemma hos familjen Bärnas och en pojke frågade efter Max. Det visade sig vara Luca Clemes, 6 år, som går på Max dagis Österkulla i Kalmarnäs. 
Tillsammans med kusinerna Stella, Anton och Moa Luoma, hade han hittat flaskan i Geta, Hällö.
– Vi hittade den i en hög med vass, säger Stella Luoma. 
Kristoffer Bärnas konstaterar att flaskposten, om den har åkt raka vägen till Åland, avverkat en sträcka om minst 260 kilometer, men högst troligen har den också varit på en del omvägar. 
– Tänk att den tog sig så här långt och att just någon Max känner hittade den. Det känns som att det borde vara lättare att få sju rätt på lotto.
Blir fler
Max Bärnas själv verkar ta det hela med ro, men han är ändå imponerad över att flaskan guppat sig hela vägen från Närpes till Åland. 
– Han vet ju hur länge det tar att åka med Grace och hur långt det är att köra innan vi kommer fram, säger Kristoffer Bärnas.
Alla barnen säger att de tänker skicka iväg brev och teckningar per flaskpost i sommar.
– Men nu vill jag att den ska åka någon annanstans, säger Max Bärnas. 
 

Annika Kullman