Kartläggningen av vilka åtgärder som bör vidtas av Mariehamns stad för att förbättra demensvården är klar.– Vi har en demensvård som inte på något sätt är sämre än i våra omkringliggande regioner. Men vi vill bli ännu bättre, säger Harriet Lindeman.Kommittén som har gjort kartläggningen tillsattes för ett år sedan. Sju personer har ingått i den: ordföranden Harriet Lindeman, vice ordföranden Dennis Björk (C), Anders Holmberg (Ob), Roger Jansson (MSÅ), Birgitta Johansson, Barbro Sundback (C) och Ingrid Zetterman (Lib). Johanna Björkvall från Björkkö Ab har varit sekreterare.Utredningen som presenterades för både stadsstyrelsen och media under gårdagen innehåller en 35 punkter lång åtgärdsplan. Åtgärderna har i det här skedet varken kostnadsberäknats eller prioriterats. Men Harriet Lindeman lyfter fram två åtgärder som hon ser som extra viktiga.Den ena åtgärden är att Mariehamns stad bygger ett demenscenter med 40 platser i det första skedet. Planeringen och projekteringen bör påbörjas omedelbart, enligt kommittén.– Det finns demenssjuka spridda på alla avdelningar i dag. Det är önskvärt att de samlas, säger Harriet Lindeman.Kommittén föreslår att demenscentret byggs i Mariepark.– Där finns stora utrymmen och stora utbyggnadsmöjligheter.Marken ägs redan av Mariehamns stad som arrenderar ut den till Dennis Janssons bolag Mariepark Ab. Byggnaderna på området ägs av Mariepark Ab, men de är till salu, säger Birgitta Johansson. Hon säger att det är viktigt att staden får loss området.Fram tills dess att demenscentret står klart måste akuta platslösningar genomföras. Enligt kommittén behöver staden utöka det effektiverade serviceboendet i andra byggnader än Trobergshemmet och Odalgården.– Att bygga ut Trobergshemmet är nästan omöjligt i dag. Det vore bättre att lämna Trobergshemmet till dem som behöver vård av andra orsaker och att de demenssjuka får ett eget center, säger Harriet Lindeman.NärståendevårdareDen andra åtgärden som lyftes fram som extra viktig är att ta hand om närståendevårdarna på ett bra sätt. Utan de närståendes insatser skulle hela systemet rasa, enligt Harriet Lindeman.Det finns inga exakta siffror på hur många som har diagnosticerade demenssjukdomar i Mariehamn. Utgående från en uppskattning som gjorts av Social- och hälsovårdsministeriet och Åsubs befolkningsstatistik har man kommit fram till att 274 personer i åldersgruppen 65 år och uppåt hade medelsvår till svår demenssjukdom i Mariehamn i slutet av 2018.– Vi tror att det är ganska nära sanningen, säger Harriet Lindeman.Jämför man med motsvarande uppskattningar för åren 2010 och 2015 ser man att antalet ökar. Om den ökningstaken fortsätter har Mariehamn cirka 380 invånare med medelsvår eller svår demens om tio år.Samtidigt konstaterar kommittén att det finns 32 platser för demensomsorg i Mariehamn. Det betyder att staden har boende för tolv procent av dem med medelsvår eller svår demens. De övriga bor hemma. En del av dem har hemtjänst, men de flesta sköts av anhöriga, konstaterar kommittén.För att skapa avlastning behövs bland annat fler korttidsplatser. I dag finns tolv sådana platser i staden, men de är inte bara till för demenssjuka personer. Det skulle behövas 12–14 platser till.– Det är oerhört viktigt att den som är närstående till en person som vårdas i hemmet vet att finns omedelbar hjälp att få om man inte orkar, säger Harriet Lindeman.MinnesscreeningKommitténs kartläggning innehåller många andra åtgärdsförslag. Bland annat vill man att det tas fram tydliga  intagningskriterier för platser i effektiverade serviceboenden och institutioner.Kommittén föreslår också att dagverksamheten utökas, att ökade satsningar görs inom hemtjänsten, att det ordnas fortbildningar i jämställd behandling inom äldreomsorgen och att det ta fram ett tekniskt åtgärdsprogram för äldreomsorgen. Teknik kan underlätta vardagen för personer med demenssjukdom och deras närstående.– Det är ett stort utvecklingsområde för hela Åland. Det behövs ett rejält kompetenskliv, säger Ingrid Zetterman.Mer förebyggande åtgärder föreslås också, bland annat återkommande förebyggande besök samt kostnadsfri minnesscreening.För yngre personer med demens anser kommittén att det behövs ett gemensamt boende för hela Åland.Barbro Sundback är mycket nöjd över att stadens politiker tagit ansvar och över partigränserna tagit sig an demensvården.– Behoven och problemen är jättelika, säger hon.Hon förväntar sig att pengar för demenscentret tas upp i  budgetramarna för 2021 när de läggs i vår.Samtidigt lyfter hon upp de problem inom den kommunala äldreomsorgen som följer av att sjukvården sköts av ÅHS.– Vi måste se till att ÅHS tillhandahåller läkartjänster även för dem som bor på kommunala boenden eller som använder hemtjänst. Nu får inte äldre, som inte kan ta sig till sjukhuset, den läkarvård de behöver.

Anna Jakobsson