Att lagtingsledamöter har uppdrag vid sidan av arbetet i parlamentet, till exempel som juridiska ombud, är inget ovanligt. Genom åren har ett antal lagtingsledamöter därtill agerat ombud för parter som legat i tvist med landskapsregeringen. I det nya lagtinget är två ledamöter verksamma som juridiska ombud: Bert Häggblom (Ob) och Marcus Måtar. Nyinvalde Marcus Måtar företräder bland annat markägare som besvärat sig över landskapsregeringens vägplan i kortruttsprojektet. Är du ombud för fler parter som tvistar med landskapsregeringen? – Ja. I vilka fall jag agerar ombud ligger varken i mitt eller mina huvudmäns intresse att redogöra för. Marcus Måtar säger att han inte kommer avsäga sig några uppdrag som ombud till följd av invalet i lagtinget. – Vad jag har tagit mig an tar jag i mål. Hur resonerar du om nya uppdrag? – Det får tiden utvisa.
Kan jäva ut sig
Marcus Måtar säger att han inte ser några problem med dubbla stolar i de pågående uppdragen. Som lagtingsledamot får du, främst genom utskottens rätt till information från LR, tillgång till icke-offentlig information. Hur agerar du om sådan information är till nytta för en av dina huvudmän? – I en sådan situation, som knappast är vanligt förekommande, jävar jag ut mig. Att en utskottsmedlem i en jävssituation ska kalla en ersättare framgår av lagtingets arbetsordning. Marcus Måtar säger att frågan om hans parti ingår i det kommande regeringsunderlaget sannolikt gör viss skillnad för hans agerande. – Om landskapsregeringen initierar en satsning som jag stöder kommer jag inte företräda en person som anser att satsningen är olaglig. Med det sagt kan jag tänka mig företräda en person som tar strid mot ett huvudlöst tjänstemannabeslut, även om Obunden samling stöder regeringen. Enligt Marcus Måtar är det inte ovanligt att den förlorande sidan i en politisk strid söker ändra ett beslut genom besvär. – Dåliga förlorare har för vana att ta till juridiken i andra hand. Det kommer jag inte göra.
Lojalitet mot landskapet
Landskapsregeringens förvaltnings- och utvecklingschef Dan E Eriksson säger att lagtingsledamöter tidigare har agerat juridiska ombud för LR:s motparter i skiftande frågor. – Om det är problematiskt är inte min uppgift att uttala mig om. Jag konstaterar att lagtinget förutsätts agera lojalt mot landskapet Åland, och att lagtinget i regel fattar beslut på en generell nivå som inte föranleder enskilda tvister. Lagtingsdirektör Susanne Eriksson kallar frågan politisk. – Inga regler hindrar en lagtingsledamot från att ta uppdrag som ombud. Det är väljarna som vart fjärde år avgör om det är lämpligt. Hon konstaterar att lagtingsledamöter har yppandeförbud gällande icke-offentlig information från utskottsbehandlingarna. Men det hindrar inte en lagtingsledamot från att, till exempel som juridiskt ombud, dra nytta av informationen? – Informationen får inte föras vidare. Det är tänkbart att en lagtingsledamot kan dra nytta av kunskapen utan att föra den vidare.
Risk för sämre beslutsunderlag
Ian Bergström, projektchef vid landskapsregeringens infrastrukturavdelning, säger att Marcus Måtars inval i lagtinget knappast påverkar tvisten i kortruttsprojektet, i vilken Högsta förvaltningsdomstolens avgörande snart väntas. – Landskapsregeringens material i ärendet är offentligt för allmänheten. Det är inte en fråga där lagtingsledamöterna har bättre information än gemene man. Susanne Eriksson ser ändå en risk med att lagtingsledamöter får tillgång till icke-offentlig information som de kan nyttja som juridiska ombud. – Tanken bakom ledamöternas rätt till informationen är att parlamentet ska ha bästa möjliga beslutsunderlag. Om sådan information används emot landskapsregeringen i tvister finns en risk för att regeringen delar med sig endast av vad den är tvungen att dela med sig av. Ålandstidningen har sökt Bert Häggblom.

Robert Vickström