Det var Mia Hanström (S), som tog initiativ till den åländska Metoo-gruppen Åland också. – Jag förankrade idéen i Feministparaplyet där jag är ordförande och i Feministakademin där jag är ständig sekreterare, men gruppen bildades spontant. Vi är flera som aldrig träffats tidigare.Totalt är det åtta personer som jobbat, mer eller mindre dynget runt, sedan den 27 november. – Vi har också knutit till oss personer som hjälpt oss. Responsen har varit stor.– Det blev större än vi kunde ana. Jag är superimponerad av hur många kvinnor som engagerat sig, säger Mia Hanström.Hon berättar att många först sagt att ”de inte varit med om något”, ”att det inte haft någon betydelse”.– Men sedan har andras berättelser väckt något, man har insett att man begränsat sig, att man anpassat sig ... och så har man berättat. – Det är så många fruktansvärda berättelser. Om man är ung eller på andra sätt försvagad, till exempel mår dåligt, är man mer utsatt. Unga tjejer har det betydligt tuffare, det finns en större risk för brutala övergrepp då. Samtidigt menar hon att det är tydligt att strukturerna finns överallt.– Strukturerna finns på arbetsplatser, i föreningar, i skolan, på krogen. Man kan inte längre påstå att trakasserier och övergrepp bara händer på några ställen eller vissa. Det berör oss alla. Hur har du själv reagerat på berättelserna?– Trots att jag jobbat med de här frågorna i trettio år så har det berört mig otroligt starkt. Här har arbetsgruppen varit bra att ha. Vi har peppat varandra för att orka. Gruppen har kastats mellan ilska, sorg och förundran. – Vi har varit förundrade över att vi alla varit med och upprätthållit en tystnadskultur som är så kränkande och förgörande för samhället. Varför har vi gått med på det?– Jaa ... vad ska man svara. Det var en svår fråga. Det ojämlika ligger kvar som det normala från historien och då ifrågasätter man det inte. Den som har svaret på frågan har en jättenyckel. Vi andra måste arbeta på var sitt håll. Det finns inget enkelt svar. Nu välkomnas männenUnder insamlingsprocessen har gruppen uteslutit männen. Nu hoppas Mia Hanström att männen tar sig tid att läsa berättelserna.– Alla de som tycker att det ”gått för långt”, jag hoppas de går in och läser. Jag hoppas att vi kan prata om det utgående från den här verkligheten!– Och det är inte längre så att man ”inte längre kan flirta”. Det kan man, men det måste finnas ett samtycke. Mia Hanström tycker inte heller att det är någon liten fråga. – Det är en stor fråga och det är inte heller bara så att man kan ”säga ifrån” om man drabbas. Det är mycket mer komplicerat. En del män känner sig kränkta och talar om lynchstämning. Vad vill du säga till dem?– Jag tror att även de män som begått övergrepp – medvetet eller omedvetet – också är offer för en kultur. Vi vinner mycket på att förändra kulturen och jag tror att män behöver lyssna mycket mer på kvinnor och deras berättelser. Om de gör det kommer de att få en rikare tillvaro, säger hon.Vad hoppas du händer nu? – Jag hoppas att alla förstår att om vi ska komma vidare så måste vi jobba med det. Det räcker inte bara med en policy på en arbetsplats. Man måste skapa en miljö där ingen upplever att man måste vara tyst. Hon tar krogarna som exempel. – Jag hoppas de frågar sig hur de ska jobba aktivt för att alla ska ha det trevligt. Att de inser att de kan få fler kunder om de bygger en bra miljö där den som inte beter sig får gå. – Tystnadskulturen måste brytas ner område för område. Enligt flera som kontaktat Ålandstidningen har berättelser från den hemliga Facebookgruppen spridits utanför gruppen. Vill du kommentera det?– I en grupp med över 4.000 personer – och även fast vi plockat bort en del  –  finns det sådana som inte inte följer reglerna. Det är jättetråkigt. Vi har jobbat aktivt för att inte hänga ut någon med namn, företag eller ort. Vi har gått in och sagt till att det kan vara bra att anonymisera. Men man kan aldrig garantera säkerhet. Jag tycker vi gjort det som varit möjligt. Kvar en veckaSjälva gruppen Åland också finns kvar en vecka, men försvinner sedan från Facebook. Administratörerna uppmanar medlemmar att knyta kontakter och nätverka nu och fortsätta jobba i andra sammanhang. Det blir en konkret uppföljning den 17 december på stadsbiblioteket.– Nu har vi varit i cyberspace så länge, vi vill göra något i verkligheten också. Då blir det en uppläsning av ett antal av berättelserna.Feministparaplyet ska också ordna olika temakvällar framöver, om bland annat jämlikt föräldraskap och våld mot kvinnor. – Det blir fler grejer. Nu finns det möjlighet att agera. 

Emma Harald