Uppdraget direktupphandlades av infrastrukturminister Christian Wikström (Ob) den 9 februari och av beslutet framgår att DNV GL ska inspektera en begagnad färja.
Bakgrunden är att skärgårdstrafiken är i behov av nytt tonnage för att trygga transporterna. Joel Karlsson säger att landskapsregeringen under en tid aktivt letat efter nytt, begagnat tonnage, till skärgårdstrafiken.
– Men det här är nog första gången vi väljer att titta närmare på ett fartyg. Vi fick nys om fartyget via en finländsk mäklare som jag har kontakt med.
Han säger att utbudet på tonnage som skulle passa för den åländska skärgårdstrafiken är begränsat.
– Det finns inte många sådana fartyg men just det här fartyget från Norge hade passat utmärkt för den åländska skärgården. Därför behöver vi vara på tå när möjligheten dyker upp.
Totalinspektion
Enligt beslutet framgår det att DNV GL ska göra en inspektion av färjan. Uppdraget har direktupphandlats eftersom det understiger både EU:s tröskelvärden samt landskapsregeringens egna skrivelser.
För inspektionen betalar landskapsregeringen 25.000 euro.
Det låter dyrt för en inspektion?
– Det är en inspektion men även en isklassutredning eftersom fartyget i fråga måste byggas om för att klara av klass 1B.
I normala fall hade landskapsregeringens egna inspektörer antagligen gjort åtminstone delar av inspektionen själva.
– På grund av coronaviruspandemin kan vi inte resa själva. Men isklassutredningen hade vi oavsett behövt beställa av ett klassningssällskap. Det är ett omfattande arbete som kräver nya utredningar och mycket underlag.
Eftersom landskapsregeringen inte själva kan inspektera färjan har man också begärt en extra omfattande inspektion.
– Vi har begärt att de ska gå igenom den från topp till tå så att det inte finns några frågetecken om landskapsregeringen väljer att gå vidare.
Skrov och maskin
Om så blir fallet måste fartyget klassas om innan det sätts i trafik på Åland. I själva utredningen tittar man närmare på framför allt skrov och maskin.
– Isklassutredningen ger svar på vad som behöver göras och därefter tar vi in prisuppgifter från varven, har vi tur behöver vi inte göra så mycket.
Christian Wikström konstaterar att en bra möjlighet nu uppstått för landskapsregeringen.
– Speciellt i det här läget när norrmännen byter ut och säljer förhållandevis nya färjor till ett bra pris. När något intressant dyker upp behöver vi titta på det.
Förutom att landskapsregeringens befintliga tonnage är ålderstiget blir möjligheterna att få tag på reservdelar till de gamla fartygen allt svårare, och därmed dyrare.
– Det finns inga leverantörer och det är en väldigt stor praktisk utmaning.
Isklass är ett mått på hur bra ett fartyg klarar att gå i is. I Östersjön används fem olika klasser. Fartyget klassas utgående från hur starkt skrov och maskin är i förhållande till fartygets dimensioner. Även skrovets form kan påverka isklassen.
För trafik i den åländska skärgården krävs minst isklass 1B, vilket innebär att fartyget ska klara medelsvåra isförhållanden.
