Som Ålandstidningen berättade i onsdagens tidning drabbas åländska företag när landskapets likviditetsstöd och statens kostnadsstöd krockar. Statskontoret fattade den 30 september ett beslut om att likviditetsstödet ska dras av när kostnadsstödet betalas ut. 
Nu har landskapsregeringen skickat en skrivelse till Helsingfors där man lyfter flera argument till varför statskontoret bör ompröva sitt beslut. 
I första hand konstaterar man, som näringsminister Fredrik Karlström sade i onsdagens Ålandstidningen, att det finns en skillnad i den svensk- respektive finskspråkiga lagtexten i lagen om temporärt kostnadsstöd.
I skrivelsen skriver landskapsregeringen att man inte delar inte uppfattningen att det är den finskspråkiga versionen av lagen som ska tillämpas vid beslutsfattande och att en språkversion inte kan trumfa den andra.
Inskränker på självstyrelsen
Vidare konstaterar landskapsregeringen att statskontorets beslut att dra av likviditetsstödet från kostnadsstödet inskränker på självstyrelsens handlingsutrymme eftersom lagtinget har behörighet att vidta åtgärder för att främja den åländska näringsverksamheten.
Vidare skriver man att de företag som drabbats hårdast av riksmyndigheternas beslut om restriktioner, alltså de åländska, är de företag som nu också drabbas hårdast av tillämpningen av den finskspråkiga lagtexten och konstruktionen som gör att de åländska stöden ska samordnas med dem från riksmyndigheterna.
Skrivelsen sänds förutom till statsminister Sanna Marin även till finansministeriet, arbets- och näringsministeriet, justitieministeriet, justitiekanslerämbetet, justitieombudsmannen, Finlands riksdag och Självstyrelsepolitiska nämnden.
Vet inte orsaken
Näringsminister Fredrik Karlström påpekade i onsdagens tidning också att statskontorets beslut innebär att landskapsregeringen betalat ut stödmedel som egentligen borde kommit från statskassan, men hur mycket pengar som de facto har ”krockat” i stöden vet man ännu inte. På näringsavdelningen jobbar man nu med att kartlägga situationen och avdelningschef Linnea Johansson säger att landskapsregeringen betalat ut 5,2 miljoner euro i likviditetsstöd till åländska företag, medan statskontoret betalat ut 1,4 miljoner till åländska företag.
– Det finns ett antal företag som sökt båda men vi vet ännu inte hur de enskilda företagen påverkas och vi vet heller inte varför företagen fått avslag på sina ansökningar om kostnadsstöd.
Enligt statskontorets hemsida har 31 åländska företag beviljats kostnadsstöd medan 83 fått avslag.
– Det kan vara så att de företag som fått avslag inte uppfyllt alla andra kriterier som ställdes. Vi har ännu inte hela bilden klar för oss men det vi vet är att det finns en skillnad i de olika språkversionerna av lagtexten.
Kan kräva tillbaka
Nästa steg är enligt Linnea Johansson att få fram siffror på exakt hur mycket pengar åländska företag gått miste om på grund av att de redan beviljats likviditetsstöd.
–  Vi funderar så klart på hur vi ska få fram de siffrorna. Vi behöver få en uppfattning om hur mycket det är och om hur de enskilda företagen påverkats av situationen.
Fredrik Karlström, om statskontoret står fast vid sitt beslut från den 30 september, och landskapsregeringen får reda på att man betalat ut stödpengar som staten annars hade betalat. Kommer landskapsregeringen i sådana fall kräva tillbaka pengarna?
– Ja, för mig är det här en principfråga, en språkfråga och en självstyrelsepolitisk fråga. Det är inget som är logiskt med hur det här hanterats och jag kommer att driva saken tills det står klart att Åland och åländska företag inte hamnar i kläm.

Kevin Eriksson