När EU-kommissionen för en månad sedan presenterade sitt förslag till fiskekvoter för 2020 kallade landskapsregeringen utkastet för ”ett dråpslag mot den åländska fiskenäringen”.Kritiken, som gällde bland annat minskade kvoter för strömming- och vassbuksfiske, vidarebefordrades i ett utlåtande till jord- och skogsbruksministeriet i Helsingfors, och med EU-beslutet närmare runt knuten skriver landskapsregeringen nu direkt till kommissionen.I fokus i de två breven – ett till kommissionsdirektören Bernhard Friess, och ett till Karmenu Vella, kommissionär med ansvar för havs- och fiskerifrågor – står landskapsregeringens välkända inställning vad gäller torskens hälsa i åländska vatten.– Östersjötorsken mår överlag inte bra, men den lilla del av beståndet som fiskas i åländska vatten mår betydligt bättre, säger Camilla Gunell på onsdagskvällen.Beslut i månadenEnligt Camilla Gunell lär ministerrådets slutliga beslut om nästa års fiskekvoter fördröjas något i förhållande till den ursprungliga tidsplanen.– Men vi har skäl att vänta oss beslutet före utgången av oktober.Hon vill inte uttala sig om sannolikheten för att Finlands torskkvot sänks markant.– Men det är en farhåga, särskilt mot bakgrund av diskussionerna inför sommarens nödstopp i delar av Östersjön.En mindre sänkning av Finlands nuvarande torskkvot skulle inte nödvändigtvis påverka landskapets fiskare. Det åländska torskfisket, som är betydligt större än det i resten av Finland, har under de senaste åren rapporterat årliga fångster kring 60 ton – vilket motsvarar mindre än en femtedel av den finländska kvoten.– Farhågan gäller främst ett beslut om att sänka torskkvoten till noll, säger Camilla Gunell.Delar Finlands regering landskapsregeringens ståndpunkt i frågan?– Jag känner inte till fiskeriminister Jari Leppäs (C) åsikt, men min uppfattning är att Finland har lyssnat till landskapsregeringens önskemål i processen.

Robert Vickström