Det viktigaste som presenteras under onsdagens presskonferens är två lagförslag som nu går ut på remiss. Den ena lagen innebär att Åland senast den 1 januari 2022 ska bestå av fyra kommuner, enligt den kommunindelning som landskapsregeringen tidigare presenterat.–  Vi har funderat, ändrat, räknat och nu kommit fram till det här förslaget som består av två lagar: en landskapslag om en reform av kommunstrukturen på Åland och en kommunstrukturlag som blir den lag som finns kvar efter reformen är avslutad, om man vill ytterligare på frivillig väg gå samman, säger Nina Fellman.Enligt landskapsregeringens tidsplan är förhoppningen att lagtinget ska anta de nya lagarna under hösten 2018, men först ska de alltså ut på remiss.– Det blir en bred remissrunda där förslagen går ut till kommunerna, myndigheterna, tredje sektorn – till alla instanser som berörs av det kommunala arbetet. Vi vill också välkomna medborgare i kommunerna att höra av sig till oss med synpunkter.Kan LR tvinga?När dessa lagar träder i kraft avser landskapsregeringen att genomföra kommunreformen oavsett om kommunerna själva tagit initiativ till eller ens gett sitt godkännande till att gå ihop med andra kommuner. Reformens kritiker menar att detta inte är förenligt med den självbestämmanderätt som kommunerna har enligt grundlagen, en invändning Nina Fellman tar upp under presskonferensen. – En viktig fråga under den här processen har varit: kan vi göra så här? Kommer grundlagen att bli ett problem? Kan vi lagstifta om att förändra kommungränser utan kommunernas medgivande eller kommunernas initiativ? Kan vi tvinga?– Vi har utrett den här frågan mycket noga. Vi har frågat alla som vi kan fråga och kommit till slutsatsen att lagtinget kan stifta lagar om kommunindelning eftersom det i grundlagen sägs att grunderna för kommunindelning utfärdas genom lag. Vi kan inte lagstifta bort kommunerna eller göra så att kommuninvånarnas rättigheter försvinner, men vi kan lagstifta om gränserna för kommunerna.Samma tolkningNina Fellman säger vidare att Finlands kommunförbund gjort samma tolkning, där förbundet skriver på sin hemsida att den kommunindelning som gäller vid en given tidpunkt inte åtnjuter något skydd i grundlagen. Därmed kan kommungränser och kommunindelning, enligt förbundet, ändras genom lag eller genom beslut av regeringen.På samma gång varnar Nina Fellman för att det är svårt att veta om det går att tvinga fram en kommunindelning eftersom det aldrig tidigare gjorts på Åland. –  Sedan 1970-talet har man inte lagstiftat på det här sättet om kommunindelning i Finland. Vi har försökt göra ett så bra jobb som möjligt, men vi bryter ny mark framförallt på Åland där sådana procedurer inte gjorts tidigare. Ska enas om samgångsavtalNina Fellman säger att tidtabellen för det fortsatta arbetet är stram. Parallellt med lagstiftningsarbetet startar under våren även kommunindelningsutredningar för de tre nya storkommunerna. Utredningarna ska vara klara senast den 31 december 2018.– Vi vill inte tappa fart utan tycker att de här två processerna behöver pågå samtidigt, säger Nina Fellman. Remissrundan för de två lagförslagen pågår till den 11 maj. Lagförslagen når sedan lagtinget under våren eller försommaren för behandling och godkännande under hösten 2018. Efter att lagarna antagits ska de även granskas av Ålandsdelegationen och Högsta domstolen, där rikets president måste stadfästa dem för att de ska börja gälla. Kommunindelningslagen träder sedan i kraft våren 2019.Från det att kommunindelningsutredningarna är klara i december 2018 har kommunerna ett halvår på sig att enats om samgångsavtal som i detalj reglerar hur de nya kommunerna bildas. – Om de nya kommunerna inte på frivillig väg kommer överens före juni 2019 träder en kommunsamordnare in och tar vid där arbetet har strandat. Kommunsamordnaren skriver sedan ett avtal som läggs fram för landskapsregeringen och som klubbas i augusti 2019, säger Nina Fellman. Ska bilda samgångsstyrelserSenast den 31 augusti 2019, strax innan nästa lagtingsval, fattar sedan landskapsregeringen det slutliga beslutet att Åland indelas i fyra kommuner. Ändringarna träder därefter i kraft, där kommunerna får fram till den 1 januari 2022 på sig att förverkliga den nya kommunindelningen i praktiken.– Det är ett arbete som tar tid, att se till att alla dokument finns på plats, att alla taxor justeras, att man har ett gemensamt lönesystem och så vidare. De kommuner har riktigt bråttom kan vara klara till den 1 januari 2020, men det bedöms som ganska osannolikt, säger Nina Fellman.Tidtabellen innebär att i kommunalvalet 2019 gäller fortfarande den gamla kommunstrukturen.– Men under den följande mandatperioden ska de som väljs till fullmäktigena genomföra den här reformen och bilda en samgångsstyrelse där representanter för alla kommuner som ska gå samman jobbar för att förverkliga den nya kommunen.Kompenserar för landskapsandelarNär de nya kommunerna bildas betalar landskapsregeringen ut ett samgångsstöd som baseras dels på befolkningsstorleken i den nya kommunen, dels på hur många kommuner som gått samman. Om norra och södra Åland genomför reformen före den 1 januari 2021 betalas ett högre stöd ut. – Men om kommunerna väntar till 2022 sjunker nivån på samgångsstödet ganska kraftigt, med 40 procent. Däremot har vi med tanke på skärgårdens särskilda behov och utmaningar inget sådant trappsteg när det gäller skärgårdskommunen, säger Nina Fellman. Om hela kommunreformen är genomförd innan den 1 januari 2021 betalar landskapsregeringen ut sammanlagt cirka tolv miljoner euro i samgångsstöd till kommunerna.– Stödet ska användas till förändringar som behöver göras med anledning av att de nya kommunerna bildas.I samband med att kommunen södra Åland bildas flyttas även Järsö och Nåtö över till Mariehamn. Ängö och Bussö, som i dag tillhör Vårdö, flyttas över till södra Åland.Nina Fellman säger att landskapsregeringen under en femårsperiod kompenserar för de landskapsandelar som sjunker. Under tiden görs landskapsandelarna om. Kan bli upp till nästa LREnligt den ursprungliga tidtabellen skulle de nya kommunerna ha bildats redan innan valet 2019. I september 2017 sköts tidtabellen fram till 1 januari 2021. Nu skjuter ni fram slutdatumet ytterligare ett år, varför?– För att ge kommunerna möjlighet att arbeta med reformen. Men det finns en ganska stark pushfaktor också där den ekonomiska kompensationen blir betydligt högre om kommunerna blir klara snabbare, säger Nina Fellman. Vilka är de största hoten mot tidtabellen?– Det är komplicerade processer där man måste ha ögat på bollen och jobba på. Det är inte omöjligt svårt, men det är mycket jobb som ska göras för att samordna administrationerna.Vad händer om Ålandsdelegationen, Högsta domstolen och presidenten ger tummen ner till kommunreformlagen?– Då har vi det arbetet som har gjorts. Vi har kommunindelningsutredningarna där kommunerna har sett hur en ny kommun skulle kunna se ut och kanske tycker att det är en riktigt bra idé. Och så har vi den nya kommunstrukturlagen som reglerar hur kommuner går samman på frivillig väg.Men då blir det upp till nästa landskapsregering att eventuellt försöka med en ny lag som tvingar fram ett samgående?– Då är det så, ja.  
 

Fredrik Rosenqvist