Linda Sundström, miljöbiolog, leder ett nytt fiskevårdsprojekt som ska kartera fiskarnas lekplatser på Åland. Målet är att göra en handbok som vattenägare kan konsultera när de vill förbättra förutsättningarna för främst gädda och abborre. Projektet, ”Beståndsvårdande åtgärder för fisk – restaurering av lekområden med fokus på ökad reproduktion”, är ett samarbete mellan Ålands fiskodling, Guttorp, och Ålands fiskevårdsförening som finansieras av Europeiska havs- och fiskerifonden. Projektet är tvåårigt och har en budget på 150.000 euro, största delen av summan går till lönen till projektledaren Linda Sundström. Inga allvarliga hotBåde gädda och abborre vill ha vegetation på sina lekplatser. – Gäddan behöver det för att skydda rommen medan abborren fäster sin rom på vegetationen, säger Linda Sundström. Det kan vara vassruggar eller annan växtlighet. Ett sätt att skapa bättre förutsättningar för fisken är att sänka ner buntar med, till exempel gamla julgranar, i havsvikarna. Hur ser fiskbeståndet ut i dag?– Det är väl okej. Det finns inga allvarliga hot, men bestånden varierar. Abborrens årsklasser som vi fiskar av nu är rätt små, men det kommer att bli bättre, säger Kaj Ådjers, fiskeribiolog hos landskapsregeringen. Det finns ett antal hot mot fiskens lekplatser, bland annat landhöjningen som kan göra att existerande områden försvinner. – Mänsklig aktivitet, att man bygger i vatten, muddrar eller dränerar och övergödningen, som gör att grunda strandzoner växer igen, hotar lekplatserna, säger Linda Sundström.En del av projektet är att utreda var goda lekplatser finns, vad det är som utmärker dem och hur de kan skyddas. Det ingår även att se över hur man kan restaurera existerande lekplatser. Stort intresseInformationen ska sammanställas till en handbok som ska hjälpa vattenägarna att vidta åtgärder. – Det finns ett stort intresse för den här typen av fiskevård hos många grupper, säger Kaj Ådjers. Det är vattenägarnas ansvar att vårda sina vatten, men alla sorters fiske är beroende av att det finns fisk att fånga. Det finns alltså fler aktörer som berörs. – Det är vattenägarna som har makten, vi vill bara göra informationen tillgänglig, säger Linda Sundström. Projektet inleddes den 1 november i år.

Emma Harald