– Ett sista halmstrå, säger Magnus Gustafsson, ordförande i Ålands polisförening om skrivelsen som är daterad den 8 januari och som sänts till alla åländska partier.Lagtinget fortsätter i dag debatten om lagförslaget som går ut på att höja avgångsåldrarna – alltså åldern för när man måste avsluta sin tjänst – för poliser till mellan 68 och 70 år. I dag är avgångsåldern för underbefäl och manskap 60 år och för överkommissarier och kommissarier 63 år.För tungt för äldreÅlands polisförening är starkt emot lagförslaget. Ett huvudargument är att få poliser över 60 år orkar med skiftesarbete på fältet.– I dag är vi 64 poliser totalt. Cirka hälften arbetar i skift men ingen av dem är över 58 år. Från 2020 kommer minst tjugo av oss att vara äldre än så och med stor sannolikhet vill merparten av dem övergå till en så kallad inre tjänst, det vill säga utredningsarbete. Men det blir trångt vid skrivborden, det finns inte jobb för så många utredare, säger Magnus Gustafsson.Svårt ta sig inDet betyder att ett flertal äldre poliser ”kommer att finnas på administrativt onödiga platser inom Ålands polismyndighet” enligt skrivelsen.Dessutom blir de äldre en bromskloss för yngre poliser som visar talang för utredningsarbete.– Yngre får därmed svårt att göra en karriär som utredare, dels för att de behövs i skiftesarbetet, dels för att utredningsposterna är ockuperade av äldre, säger Magnus Gustafsson.HälsofarligtI skrivelsen påpekas att WHO rubricerat skiftesarbete som hälsofarligt och med tanke på det finns det en uppenbar risk för att poliser ”som jobbat majoriteten av yrkeslivet i skift inte kommer att utnyttja pensionsförmånerna i samma mån som övriga arbetstagare”.Eller i klartext:– Att vi dör i förtid och inte hinner njuta av pensionärslivet, säger Magnus Gustafsson.Läge för egen modellDen höjning som nu diskuteras på Åland genomfördes i Finland 2013. Men förhållandena kan inte jämföras enligt Magnus Gustafsson.– Vår polismyndighet är en liten organisation med färre möjligheter till reträttposter för äldre. Självstyrelsen ger Åland möjlighet att ha lokalt anpassade modeller, varför inte utnyttja den möjligheten? Det är också viktigt att se till att polisyrket attraherar ungdomar i framtiden.I den politiska debatten har framförts att poliser som inte orkar eller vill fortsätta med skiftesarbete kan omskola sig.– Men hur lätt är det i praktiken om man närmar sig 60-årsåldern? frågar sig Magnus Gustafsson.ÖvergångsperiodEnligt lagförslaget införs högre avgångsålder under en övergångsperiod, där underbefäl och manskap som är födda före 1965 har en avgångsålder på 60 år men de kan arbeta längre om de vill.En tanke bakom lagändringen är att spara pengar och sparbehovet i sig har polisföreningen förståelse för. Däremot tror man inte på att man sparar något just genom den här förändringen.– Redan i dag har Ålands polismyndighet problem att klara av bemanningen 24 timmar i dygnet och personal måste arbeta övertid vilket kostar. Lägg därtill ökade kostnader för att man måste anställa fler yngre poliser och för ökade sjukskrivningar som kan bli en följd av förändringen. Vinsten äts upp ganska snabbt, säger Magnus Gustafsson.Den inbesparing landskapet räknat med gäller den tilläggsförsäkring som man i dag har för att täcka glappet mellan avgångsålder och egentlig pensionsålder.Pension tidigareOm lagförslaget går igenom och avgångsåldern höjs betyder det att den allmänna pensionsåldern uppnås före man uppnår avgångsåldern.– För all del men försämringen är betydande på ett personligt plan. Jag har själv skrivit under ett avtal med en avgångsålder på 58 år. Den har sedan dess höjts till 60 år och nu kan det bli så att jag får gå i pension först som 65-åring, konstaterar Magnus Gustafsson.När lagtinget debatterade lagförslaget i måndags föreslog Britt Lundberg (C) en återremiss men förslaget förlorade i en omröstning med rösterna 17–13.

Helena Forsgård