Lagtinget debatterade under torsdagsförmiddagen den budgetlag som ger arbetslösa och permitterade en höjning av dagpenningen med 30 euro, så att penningen blir 63 euro per dag. Oppositionen framförde dock två invändningar mot lagen. Dels att de som betalat och är medlemmar i en a-kassa inte får åtnjuta höjningen, dels att detta faktum kan göra att lagen faller i laggranskningen på diskrimineringsgrunder.
– Man kan argumentera för en positiv särbehandling med hänvisning till exceptionella förhållanden. Men i lagen saknas helt ett sådant resonemang. Det kan inte tolkas som annat än att det är olaglig diskriminering. Därför måste lagen ändras så att också de kassaanslutna är garanterade minst 63 euro per dag som de andra, sade Ingrid Zetterman.
Hon tillsammans med såväl den liberala gruppen som den socialdemokratiska, ville därför att finans- och näringsutskottet skulle få mer tid än torsdagen på sig att behandla lagförslaget och tilläggsbudgeten.
– Vad jag hör från sakkunniga är att framställningen befinner sig i en gråzon. Det måste utskottet titta på, annars kapitulerar vi från våra uppdrag som lagtingsledamöter, sade Camilla Gunell (S).
Inte klokare av hörande
Regeringsblockets företrädare var av annan åsikt.
– Det finns ingenting som tyder på att det skulle vara diskriminering. Vill man höra 20 personer (i utskottet, reds. anm.) så är det möjligt, men kommer vi att vara klokare av det? Jag är säker på att vi inte skulle vara det, varför ska vi då lägga tid på något som är viktigt att få igång snabbt?, frågade Jörgen Strand (MSÅ).
Oppositionen erbjöd sig att arbeta hela helgen för att hålla processen kort även vid en mer omfattande utskottsberedning. Inte heller det vann gehör från regeringssidan.
– Jag kan hålla med om att det finns saker man kan fördjupa sig i. Men det kanske inte räcker med helgen, utan det kan krävas veckor om man ska grotta ned sig i varje detalj. Men jag hoppas att man inte dröjer, för det finns svaga som behöver pengarna där ute, sade näringsminister Fredrik Karlström (MSÅ).
Hörde inte facken
Det faktum att landskapsregeringen (LR) inte hörde fackförbunden i det snabba arbetet med att ta fram tilläggsbudgeten och budgetlagen kritiserades också.
– Om man skulle behandlat ett krispaket till jordbruket skulle det då varit möjligt att inte involvera Ålands producentförbund? Nu planerar man ett stöd för arbetsmarknaden, är det då möjligt att göra ett krispaket utan att involvera arbetstagarna?, frågade Camilla Gunell.
– Jag ber om ursäkt för att man inte involverat arbetsmarknadens parter, det har varit helt omöjligt att hitta tid för att göra det. Det här är en första hjälpen som vi gör, LR vill göra det bästa man kan så snabbt som möjligt, svarade Fredrik Karlström som också meddelade att han skulle träffa fackrepresentanter under torsdagseftermiddagen.
Borde haft mer tid
Lantrådet Veronica Thörnroos (C) avslutade debatten och försökte gjuta olja på de debattvågor som ändå fanns i ett lagting som enhälligt stöder tilläggsbudgeten.
– I den här tilläggsbudgeten och den tillhörande lagen så vet vi från LR att vi borde ha haft mera tid för att analysera. Vi borde ha haft mera tid för att involvera fler grupper. Vi borde haft tid att involvera oppositionen. 
– I andra vågskålen sätter vi den lagbedömning som vår lagchef ger om den är lagenlig. Svaret är ja, men den är inte helt riskfri. Den politiska landskapsregeringen säger att vi tar ansvaret och vi tar risken.
Lagtinget behandlar tilläggsbudgeten och budgetlagen under fredagsförmiddagen under förutsättning att finans- och näringsutskottets beredning då är klar.

Jonas Bladh