Evangelisk-lutherska kyrkan i Finlands medlemsstatistik gällande kyrkotillhörigheten 2019 visar att den åländska befolkningen tillhör kyrkan i allt mindre utsträckning.
Totalt sett minskade kyrkotillhörigheten i de åländska församlingarna med nästan en procentenhet. Den sjönk från 72,95 procent 2018 till 71,93 procent 2019.Det kan jämföras med genomsnittssiffran för hela landet, där 68,64 procent hörde till den Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland 2019. Den församling som hade högst tillhörighet var Perho församling i Mellersta Österbotten, 92,46 procent. Enligt Kyrkans statistiktjänst hade ingen församling i landet en tillhörighet på under 50 procent 2019.TillhörighetSaltviks församling hade högst kyrkotillhörighet bland de åländska församlingarna förra året, 81,02 procent.– Det är glädjande, säger tf kyrkoherde Carolina Lindström.Varför är det så?– Jag tror att det har att göra med den starka identitet som man känner till både kommunen och församlingen. Litenheten skapar en tillhörighet. Man känner sin präst och sin kyrka.Dessutom följer man kanske i högre utsträckning ”släktens gång” i en mindre församling, säger Carolina Lindström.Traditionen spelar också in.– Man känner att det är en viktig och fin sak som har funnits med länge.Färre dopÄven i Saltviks församling minskade dock tillhörigheten jämfört med 2018.Vilken grupp är det man tappar?– Unga vuxna. 20–30-åringar är en grupp som kan undra vad församlingen kan göra för dem. Vi har mycket verksamhet för barn och ungdomar, men unga vuxna är en svår grupp att fånga upp. Det är svårt att veta vilken verksamhet som passar bäst för dem.Unga personers inställning till kyrkan kan även påverkas av uttalanden från kyrkans företrädare som de inte håller med om, enligt Carolina Lindström. Sådant som däremot kan få unga vuxna att bli medlemmar i kyrkan är att de blir faddrar till barn eller att de vill gifta sig kyrkligt.Eftersom kyrkan upprätthåller möjligheten till riter och förrättningar kan man inte sikta på ständig förnyelse, säger Carolina Lindström. Kyrkan är med i tiden, samtidigt som man vill förbli en plats där man fortsättningsvis kan känna igen sig.– Vi vill inte förlora den tro och tradition samt de värderingar som vi står för. Det som gör kyrkan speciell är de här rötterna som ger trygghet i en annars rätt så ständigt förändrande värld.Begravningarna är många, men dopen blir allt färre i hela Finland.– Där har vi något att satsa på. Att lyfta fram hur viktigt dopet är, som en bärande länk i människors liv och som en trygghet från födseln.Eckerö ökarEckerö församling är den enda åländska församling som fick både fler medlemmar och en ökad kyrkotillhörighet 2019. Medlemsantalet ökade med fem personer.– Det här är ett litet ställe. Procenten kan se hög ut även om det handlar om få personer, säger kyrkoherde Mårten Andersson.Ökningen under fjolåret kan förklaras med att man hade få dödsfall och en positiv inflyttning.– På Åland finns två verkligheter. Mariehamns församling har en verklighet och landsbygdens församlingar har en annan. I Mariehamn minskar det. I övrigt kan det vara enskilda händelser som påverkar. Plötsligt vill till exempel ungdomarna gå i skriftskola och då skriver familjerna in sig i kyrkan.Ett beslut om att gå ur församlingen brukar framför allt ha ekonomiska orsaker, enligt Mårten Andersson.– Flera församlingar har en hög skatteprocent. Det är inget gratis nöje.Är det viktigt att kyrkotillhörigheten är hög?– Det är klart att det är en viktig sak för kyrkan att människor delar kyrkans värderingar.Kyrkan bedriver en stor verksamhet men frågar aldrig efter medlemskap, säger han.– Alla är välkomna. Så är det inte på alla ställen i världen.Ibland är kyrkan den enda som hjälper, utan att ställa några frågor.– Många lever i tron att det bara är att gå till de sociala myndigheterna för att få hjälp med livets olika katastrofer. Men hur bra det nätverket än är täcker det inte fullständigt. Just därför är kyrkans verksamhet oerhört viktig.

Anna Jakobsson