Kunskaper i finska väger allt tyngre när åländska företag anställer. Finskan värderas nu högre än engelskan, visar Åsubs stora enkätundersökning av det åländska näringslivet och offentliga sektor.
ARBETSLIV Finskakunskaper värderas högt av de åländska företagen och institutionerna. Det visar svaren i Ålands statistik- och utredningsbyrå, Åbubs, intervjuundersökning av 43 företag och 22 offentliga myndigheter och organisationer.
Sammanlagt intervjuades 67 personer med ansvar för verksamhet och personal inom näringsliv, offentlig sektor och "organisationsåland".
Tungt meriterande
Undersökningen visar:
Kunskaper i finska väger tungt som meriteringsfaktor vid nyrekrytering inom näringslivet. Det gäller även, om än i varierande grad, inom stora delar av den offentliga arbetsmarknaden.
Inom den offentliga sektorn är behoven av kunskaper i finska särskilt stora inom den statliga verksamheten på Åland.
Med några få undantag från det privata näringslivet värderas kunskaper i finska lika högt, oftast högre, än kunskaper i engelska.
Behovet av finska är ofta kopplade till "institutionellt" drivna språkkrav, det vill säga Ålands statstillhörighet i kombination med begränsad självstyrelse inom det ekonomiskt-juridiska området.
Finskakunskaperna inom näringslivet, men även inom delar av den offentliga verksamheten, är i dag betydande.
Begränsar åländsk rekrytering
Behovet av kunskaper i finska begränsar i viss mån företagens och de offentliga arbetsgivarnas rekryteringsmöjligheter inom Åland.
Eftersom finskakunskaper värderas högt sker en rätt omfattande arbetskraftsrekrytering i Finland utanför Åland.
Kraven på finskakunskaper minskar näringslivets och de offentliga arbetsgivarnas möjligheter att rekrytera ålänningar med utbildning från Sverige eller andra delar av världen utanför Finland.
Det finns i dag en strukturell motsättning mellan å ena sidan det åländska samhällets svenska karaktär och de allmänt svaga kunskaperna i finska som detta medför, och å andra sidan arbetslivets rätt starka orientering mot Finland - med de finska språkkrav som det ofta medför.
Handeln via Helsingfors
Att styra om inköpen till underleverantörer och samarbetsparter i Sverige visar sig vara lättare sagt än gjort, enligt intervjusvaren. På grund av Ålands koppling till Finland går i stort sett all handel med omvärlden tvingas gå via Helsingfors.
Finskakunskaperna är dock ganska goda. Minst halva personalen i vart tredje svarande företag behärskade finska. Bara ett enda av 43 tillfrågade företag sade sig helt sakna personal med finska språkkunskaper.
Inom den offentliga sektorn och föreningslivet var kunskaperna i finska något mindre utbredda, men ändå vanligt förekommande. Mer än var tredje intervjuad myndighets- och organisationsrepresentant uppgav att minst hälften av deras personal behärskade finska.
"Problemet växer"
Rapportförfattarna konstaterar lite förvånat att finskakunskaper meriterar även vid nyanställningar inom de delar av näringslivet som är helt inriktade på den åländska marknaden och på marknader utanför Finland.
Behoven av finskakunskaper är även stort för personalgrupper på den lägre mellannivån: löpande administration, service, inköp, försäljning, transporter och liknande, ett fenomen som i varierande grad också tycks gälla inom delar av den offentliga verksamheten.
Flera av de tillfrågade gjorde bedömningen att problemet med bristande finskakunskaper kommer att att växa framöver.
Utbildningsminister Britt Lundberg (c) ser rapportens slutsats om utvecklingen som en konsekvens av att svenskan trängs tillbaka i Finland.
-Då ökar samtidigt finskans betydelse för det åländska näringslivet.
Stimulera språkintresset
Hon tycker inte att den åländska skolan ska intensifiera finskaundervisningen.
-Men i landskapsregeringens handlingsprogram ingår att vi ser över varför eleverna i dag allt mer väljer bort extraspråken. Det är en tendens vi sett på senare tid.
Näringsminister Jan-Erik Mattsson (c) kallar utvecklingen beklaglig.
-Det förvånar att företagen säger att finskan är viktigare än engelskan. Det är tvärtemot vad jag hört annars om engelskans ökande betydelse.
Att underlätta för åländska företag att handla med Sverige istället för Finland komplicerats av de nationella agenturreglerna.
-Svenska agenturer handlar med svenska bolag och finska med finska och åländska. Det är en utveckling som accelererat de senaste åren.

Petter Lobråten