Skönt avslappnad musik spelad av trumpetisten Fredrik Erlandsson välkomnade publiken till Mariehamns Kvartettens konsert i Jomala kyrka. Det var ett nytt grepp som kändes både välkomnade och trevligt. Konserten började sedan traditionsenligt med att sångarna vandrade genom kyrkan sjungande 1400-tals sången ”Alta trinita beata”.
Mäktiga stämmor steg mot takvalvet och förmedlade en klang från gångna tider. Koristerna var som vanligt klädda i svarta frackar, men detta pandemiår bar man matchande svarta ansiktsskydd som täckte mun och näsa. En surrealistisk känsla infann sig ett ögonblick hos mig, men försvann då maskerna togs av framme i kyrkan och sångarna kraftfullt stämde upp i Otto Olssons ”Advent”. En efterlängtad konsert kunde börja!
”Juleklockor” av Armas Maasalo klingade fint i kören, likaså den estniske sången ”Nüüd lapseks” av Alo Ritsing. Lite trögare blev det i ”Ding dong”, en engelsk-fransk julvisa som det gärna hade fått svänga mer om. Danskt blev det sedan i Carl Nielsens ”Förunderligt” med arrangemang av Robert Sund. Nielsens musik är nästan alltid vacker och det är också denna sång. Men Sunds arrangemang tycker jag är lite fantasilöst. Dock sjunger kören Nielsens musik känsligt och nyanserat.
Konsertprogrammet växlades med att Ålandsfödde operasångaren Dan Karlström framförde flera sånger. Tenoren Karlström är numera fast medlem i en ensemble på Opera Leipzig och äger en stark röst med mycket vibrato och karaktär.
Hans tolkning av ”Giv mig ej Glans” med text av Zacharias Topelius och musik av Jean Sibelius var mycket vacker liksom den nationalromantiska ”Sylvias visa”. Den har också text av Topeius och musik av Sibelius. Karlström gjorde här text och musik till en skön helhet som förhöjdes av Guy Karlssons känsliga pianokomp.
Gästkören Monks består av sju män varav flera även tillhör MK och den leds av Kim Jansson. Monks första sång var Gustaf Nordqvist ”Jul, jul strålande jul”, och framfördes i lyrisk, stillsam och andäktig stil. Kan det bli större julkänsla? Knappast! Monks fortsatte sedan med Kim Janssons ”Julefrid”. Här möter vi körmusik som arrangerats i snygga harmonier som möts och bryts mot varandra. Kim Janssons ”Julefrid” är en sång med stor julkänsla, en riktig pärla!
”Follow That Star To Bethlehem” av Emily Crocker sjöng Monks som avslutning och fick det att svänga ordentligt. MK tog därefter vid i välkända ”Deck the Halls”, en carol från Wales och ”One little Christmas Tree” av Wells & Miller, som fått ett glädjefullt arrangemang av Fredrik Erlandsson.
Men i mitt tycke var Dan Karlströms solo i ”Adams Julsång” mer känd som ”O helga natt”, tillsammans med kören konsertens höjdpunkt! Avslutningsvis kan jag konstatera att MK:s julkonsert framfördes i traditionell stil med många julsånger som vi känner och förhåller oss till. Vad vore julen utan musik!
Eivor Lindström
