Åländsk odling, som trots sitt namn inte handlar om jordbruk utan rymmer åländsk kulturhistoria, har utkommit för 73:e gången. Det är ingen tematisk utgåva, säger redaktör Staffan Beijar, till vardags antikvarie på Ålands museum.
– Det har varit öppet för intresserade skribenter som håller på med aktuell forskning, säger han.
Men han upptäckte ändå, när artiklarna sammanställdes, att fem av dem berör olika ämnen som utspelar sig under 1800-talet fram till mitten av 1900-talet. Och de övriga två är arkeologiska bidrag som handlar om järnåldern med starkt fokus på utgrävningarna i Saltvik vid Kvarnbohallen.
Jenny Lavonius har skrivit en artikel om den åländska folkskolan under åren 1917–1947.
– Hon beskriver hur folkskolan fungerade och uppfostrade nyttiga medborgare. Hon skrev en artikel om marthorna i fjol med lite samma tematik, hur man som elev inskolas i nationalism, både finländsk, finlandssvensk och åländsk, säger Staffan Beijar.
Bland årets skribenter finns nya namn för Åländsk odling, som Frida Karlsson, Per-Edvin Persson och Eva Sundberg.
– De senaste åren har det skett en rejäl föryngring bland skribenterna. Till exempel Frida Karlsson håller på och utbildar sig inom historia och Jenny Lavonius blev nyss klar med sin utbildning, säger Staffan Beijar och fortsätter:
– Det är jätteroligt att de vill publicera sig i Åländsk odling, på så sätt får ålänningarna också ta del av ny forskning om Ålands historia.
Mycket bilder
Redaktionen bakom Åländsk odling bollar idéer, redigerar texterna och refuserar också dem som inte håller en viss nivå. Inför årets utgåva har samtliga skribenter haft ärende till museets bildarkiv och i och med det har publicering kommit på tal.
– Vi har ju inte tid och möjlighet att göra egen forskning, så på det sättet är det jättebra att samla forskningen kring material som är knutet till museet och föra ut det.
Boken distribueras till universitet och bibliotek i hela Norden och skickas också till övriga Europa och USA.
– Det är en bra möjlighet för oss att nå ut.
Förstås finns den också till försäljning, både hos museet och i de åländska bokhandlarna.
– Man måste inte ha någon bakgrundskunskap för att läsa den här boken, men ett intresse för historia och lokalhistoria. Men texterna är relativt lättlästa, det finns ingen tröskel på så sätt, man måste inte ha någon akademisk utbildning.
Åländsk odling är layoutad av Rita Jokiranta och fylld med bildmaterial från konstmuseets samling och museets bildarkiv.
– Om någon läsare känner igen någon som inte är namngiven på bild får man gärna höra av sig till mig så för vi in uppgifterna i arkivet, säger Staffan Beijar.
Humoristiskt beskrivet
Bland artiklarna finns alltså Frida Karlssons text om ett brutalt rånmord i Finström med rubriken ”Justina Andersdotter – Brantsböle-pigan som häktades för mord och stöld år 1832”.
– Det är nog okänt för de flesta vad jag vet. Man får följa med en rättsprocess med anklagelser och domar hit och dit.
En annan artikel som kanske intresserar de flesta ålänningar är Eva Sundbergs text om åländska dialekter.
– Hon skriver väldigt humoristiskt och man får veta varför vi pratar som vi gör och varför dialekterna skiljer sig åt runt Åland. Och så finns kuriosa som till exempel förklarar varför vi säger Röjsböle och inte Rågetsböle.
Övriga skribenter i årets utgåva är Hanna Leppälä, Susan Hannusas, Kristin Ilves, Kim Darmark, Tuija Kirkinen, Krista Wright och Kristin Ilves.
