Michael Hancock kunde knappt tro sina ögon när han en dag förra året helt av en slump råkade på en stor mängd fullbordade verk i konstnärsbostaden Fridhem i Storby, Eckerö. Bostaden var tidigare målaren, keramikern och konstkritikern Robert ” Robbe” Hancocks och hans fru Kaja Hancocks hem, och efter hans död 1993 levde änkan kvar i huset fram till sin bortgång i fjol.
– Kaja dog hastigt utan att vi hade hunnit prata så mycket om allting. Men i keramikugnen efterlämnade hon ett brev och i det skrev hon ”ta hand om konsten och ta hand om huset”, säger Michael Hancock.
Att hon specifikt nämnde konsten var i sig ingen överraskning, det fanns ju en konstsamling i huset och Michael Hancock är sedan barnsben väl förtrogen med många av verken. Byggnaden var dock i behov av renovering och det var i samband med den som han gjorde upptäckten: Uppe på vinden, bakom en igenspikad blindvägg intill makarnas säng, fanns en konstgömma.
– 50 skissblock från 50-talet och framåt, hans samlade grafik, träsnitt – det fanns otroligt mycket grejer där.
Studerade i Paris
Robert Hancock föddes i Helsingfors 1912 och fick tidigt en keramik- och skulpturmentor i morbrodern Grisja Tigerstedt. Han studerade senare vid Athaeneum innan han med Stockholm som bas på 1940-talet började bege sig ut på studieresor i Europa.
Hösten 1948 antogs Robert Hancock till Fernand Legérs och André Lhôtes akademi i Paris, och innan han åkte dit förberedde han sig genom att göra ett flertal krokier i Stockholm. Elva av dessa ingår i utställningen.
– De är omsorgsfullt gjorda, han försökte uppenbarligen komma så långt som möjligt på egen hand innan han gav sig i klorna på den store mästaren Legér.
Tidsdokument
Skissblocken kan liknas vid en sorts tidsdokument, där det går att följa Robert Hancocks konstnärliga utveckling. Michael Hancock har gjort urvalet till utställningen tillsammans med galleristen Leila Cromwell-Morgan Lönnroth, och det är inte omöjligt att det blir fler utställningar i framtiden.
– Det här är bara toppen av isberget, vi upptäckte mer och mer efterhand, säger de.
Nakenstudier i kol, kolorerade skisser och expressionistiska motiv från 1940-talets Paris är tre exempel på vad som återfanns bakom väggen. Några verk har också valts ut till utställningen för att de ”visar Robbas busiga temperament”. Ett av dem, som Michael Hancock tycker mycket om, har i överkant texten ”Miss France 1949”.
– I bara några streck tecknar han här en kvinna som är både stiliserad och anatomisk korrekt.
Det var i början av 1960-talet som Robert Hancock flyttade till Åland och i torpet Fridhem återupptog han keramiken. I dag finns hans konst representerad vid bland annat Ålands konstmuseum, i Anders Wiklöfs konstsamling på Andersudde och vid de åländska försäkringsbolagen.
– Han gjorde inte bara lerfåglar eller tunga oljor. Jag hoppas att om jag får visa världen vitaliteten i hans konst så kommer det också föra med sig ett förnyat intresse för honom och hans verk, säger Michael Hancock.
Ett mysterium
En fråga som han högst troligen aldrig får något svar på är varför farbrodern så omsorgsfullt gömde undan skissblocken. Han misstänker att det rör sig om en spefull hälsning till eftervärlden – och att det egentligen inte rörde Robert Hancock i ryggen huruvida verken skulle återfinnas eller förbli oupptäckta.
– Robbe var steril eftersom han haft påssjuka, han visste att han inte kunde få egna barn. Jag tror att han tidigt ställde in sig på att han hade ett enda liv och att det inte spelade någon roll vad som hände med konsten så länge han fick skapa.
Utställningen har vernissage på fredag och pågår sedan till den sista april.