Dekorationsmålade allmogemöbler har under det senaste decenniet befunnit sig i en prissvacka, vilket redan konstaterats i denna serie. På Åland verkade under 1700-talet en dryg handfull målare. I en tidigare artikel beskrevs Aron Gustaf Liljeros och Johan Petter Gjerström. Dagens artikel handlar om målarna som kallats Klockmästaren och Jomalamästaren – Gustaf Pilou och Joseph Helin.
Yrkesmålare
Länge trodde man att allmogemåleriet var resultatet av ett kollektivt skapande – att folk själva dekorerade sina möbler och föremål. De olika mönster som var utbredda i lokalsamhället föreställde man sig att var en dekorationsstil uppburen av folket. Denna romantiska uppfattning har genom forskning kunnat avfärdas. Allmogemåleriet var alltså en hantverksgenre som mer eller mindre yrkesmässiga målare stod för.
  På Åland vet vi inte om det förekom något dekorationsmåleri bland allmogen på 1600-talet eftersom föremålsbeståndet från den tiden i stort sett utplånades under Stora Ofreden 1714-1721. Under 1700-talets andra hälft återhämtade ekonomin sig i landskapet och välståndet tillät sådan lyx som dekorationsmåleri. Eftersom allmogemålarna aldrig signerade sina verk kan man kanske tro att det skulle vara omöjligt att identifiera dem och attribuera verk till dem. I min magisteravhandling som jag gjorde på 1980-talet var just detta huvudmålet – att beskriva dekorationsmåleriet, klassificera det och om möjligt även identifiera mästarna. Genom att jämföra föremålsbeståndets utbredning i tid och rum med kyrkoarkivens uppgifter om målare lyckades detta.
Klockmästaren
I inventeringen av hundratals dekorationsmålade föremål i museers och privatpersoners ägo kunde man ganska snart urskilja olika stilar. En grupp föremål från 1780-talet utmärkte sig genom en oerhört stringent och skickligt utförd dekor där blommor och blad var konturerade med vita respektive svarta linjer. Typiska och lättigenkännliga är de klockliknande blommorna samt tulpaner och rosor.
  Jag gav under inventeringen denne målare arbetsnamnet Klockmästaren. Mönstret har även kallats Ålandsmönstret och redan Mats Dreijer identifierade det i sin översikt av den åländska folkkonsten.
  Årtalet och ägarinitialerna på kistor och skåp är viktiga i attribueringsarbetet och Klockmästarens bokstäver och siffror är lättigenkännliga. Han är oerhört stadig på hand och de är så exakt utformade att man nästan kunde tro att de är gjorda med hjälp av schablon, vilket de dock inte är. Klockmönstret i sin ursprungsform finns på föremål daterade mellan 1780 och 1790. Mönstret finns över hela fasta Åland, men en koncentration kring Hammarland är tydlig.
  Klockmönstret uppträder således exakt under den period då den svenske dekorationsmålaren Gustaf Pilou är verksam i landskapet. Pilou var född 1752 i Norrköping. Han flyttade 1774 till Norrtälje och 1780 till Åland där han bosatte sig i Postad. Tack vare några domstolsprotokoll vet man lite mer om Pilous situation. Han stäms in till tinget två gånger för tingsfredsbrott och döms till böter som på grund av hans oförmåga att betala dem omvandlades till fängelse vid vatten och bröd.
Pilous åländska klockmönster är således produkten av en välutbildad dekorationsmålare från Norrköping. Ålänningarna tog dock till sig hans mönster och det började tidigt att kopieras av andra målare. Ännu idag förekommer det att hans klockmöster målas på såväl möbler som porslin. Gustaf Pilou avled i februari 1791, endast 39 år gammal.
Jomalamästaren
Särskilt i Jomala hittar man föremål som kan knytas till en och samma målare, varför jag kallat honom Jomalamästaren. Förutom att hans årtal och bokstäver är lättigenkännliga är hans stiliserade blomsterdekor kännspak. Man kan säga att Helin inför den gustavianska stilen i möbelmåleriet. I motsats till Pilous svulstiga och böljande rokokoinspirerade rankor är Helins dekor symmetrisk och stel.
  Han har två återkommande blomdekorer i sin repertoar: en röd Marimekkoliknande blomma med fyra kronblad samt två korslagda blomstänglar där den ena blomman är en vit lilja och den andra en röd blomma med tre kronblad. En annan specialitet för Jomalamästaren är att han ofta dekorerar insidan av kistlocken med en enkel bladranka.
Ser man till föremålens dateringar är Jomalamästaren verksam från slutet av 1780-talet till 1801. Detta gör att föremålen med all sannolikhet kan attribueras till Joseph Helin som 1787 dekorerar i Jomala kyrka.
  Han är inflyttad från svenska fastlandet, men kyrkobokföringen lämnar inte några exakta data. Han har sin familj med sig och bor bland annat i Överby, Kila, Ulfsby och Karrböle. Efter första hustruns död antecknades att Helin 1790 flyttat till Stockholm, men han återkommer sedan med en ny hustru. Sista nattvardsanteckningen för Helin är införd 18 april 1801 i Jomala kommunionbok men inga anteckningar om vart familjen flyttade finns införda.
  Under 1700-talet finns ytterligare några dekorationsmålare verksamma på Åland. Det finns skäl att återkomma till bland andra Rocaillemästern Erik Zetterman och Härmaren Matts Östeman.

Kjell Ekström