”Varför finns Ålands kommunförbund?”
Den frågan ställer sig lagtingsledamot John Holmberg (Lib) i en insändare i dagens tidning, samtidigt som han riktar frän kritik mot både förbundet och mot nuvarande landskapsregering.
– De vill ta den enkla vägens politik, att införa avgifter och höja skatter, men de vill inte ta de obekväma besluten, säger han till Ålandstidningen.
Kritiken grundar sig i den intervju med Ålands kommunförbunds direktör Magnus Sandberg som Ålandstidningen publicerade i lördags. Denne konstaterar i intervjun att den pågående coronakrisen kommer att märkas i kommunernas ekonomi under året, men att det ännu är för tidigt att säga i vilken utsträckning.
Han säger också att verkställandet av de nya socialvårds- och grundskolelagarna medför en risk för skattebortfall med utökade skyldigheter för kommunerna.
Nya former
John Holmberg anser i insändaren att kommunförbundet har ”kastat in handduken och verkar enbart se ytterligare landskapsstöd som enda utväg för att lindra kommunernas sviktande ekonomi”. Han påpekar att kommunernas sammanlagda budgetunderskott förra året var närmare tio miljoner euro, och att problemen uppstod långt innan coronakrisen.
– Det har funnits en dålig trend länge och man har varit för försiktiga med att omstrukturera verksamheten och rätta munnen efter matsäcken. Nu behöver man hitta nya former att arbeta och digitalisera verksamheten, säger han och tillägger:
– Det är som om våra rederier bara skulle höja biljettpriserna när ekonomin går trögt. De kanske gör det också, men först försöker de effektivera.
Skattekraft
Samtidigt kritiserar John Holmberg också landskapsregeringen, som han anser är allt för ivriga med att ”gå till banken”.
– Coronapandemin kommer vara ett alibi, men den har bara förstärkt och försnabbat den negativa utvecklingen. Vi kommer kanske bli tvungna att gå till banken ett år tidigare än vad vi annars hade gjort, säger han och ifrågasätter även regeringens ideologiska linje:
– Det finns de inom majoritetsblocket som säger sig vara borgerliga, men jag ser inte skymten av det.
Den tredje tilläggsbudgeten, som fokuserade på stöd till kommunerna, anser han utformades på fel sätt. Man borde framför allt stöda de ekonomiskt viktiga kommunerna, anser han.
– Man borde ha gått mer på skattekraft i stället för att bara strössla ut pengarna. Motorn Mariehamn kommer nu att börja hosta betänkligt.
Hur anser du att kommunerna ska hantera den kortsiktiga bristen på intäkter om man inte ska vända sig till landskapet?
– Det behövs absolut också kortsiktiga lösningar, men parallellt behöver man också jobba för en modernisering av det offentliga Åland. Om det är någon gång det ska göras så är det nu, när folk har förståelse för att det behövs.
Riskerar du inte försvåra samarbetet med både regeringen och kommunerna genom din kritik?
– Jag vet ju hur argumentationen går. Jag kommer att bli beskylld för att försöka tysta kommunerna, att jag inte tänker på de svaga kommunerna, men det stämmer inte alls. Jag förstår bara inte syftet med kommunförbundet. Jag vet vad syftet var för länge sedan, men dagens syfte förstår jag inte.

Henrik Herlin