Samtidigt som landskapsregeringen (LR) både lägger tilläggsbudgetar för att minska coronakrisens påverkan på den åländska ekonomin och förbereder nästa års budget, har också kommunerna det kämpigt.
Skatteintäkterna ser ut att falla i och med att arbetslösheten på Åland stigit kraftigt till historiskt höga nivåer, drygt 10 procent enligt de senaste siffrorna. Men skatteintäkterna är svårberäknade eftersom de släpar efter.
– Vi kommer inte det här året att veta hur skatteflödet blir. Jag är illa rädd att vi får leva med osäkerheten åtminstone ett halvår framåt, säger Magnus Sandberg.
Han säger att kommunernas skatteintäkter mycket väl kan justeras i efterskott, och då är risken att det blir åt ”fel” håll, att man fått för mycket skatter utbetalda.
12 till 15 miljoner back
Vid årsskiftet träder två stora reformer i kraft, fyra socialvårdslagar och den nya lagen om barnomsorg och grundskola. Dessutom ombildas kommunernas sätt att hantera socialvården när den lyfts från de enskilda kommunerna för att i stället hanteras av Kommunernas socialtjänst, KST.
De två stora lagpaketen innebär i sig kostnadsökningar för kommunen i och med att nya åtaganden läggs till den kommunala servicen. Men ingen vet riktigt hur mycket det kommer att kosta. De mest positiva prognoserna talar om initiala kostnadsökningar men att kostnaderna på sikt kommer att minska.
Kostnader ökar drastiskt
Bildandet av KST kommer däremot att kasta om verkligheten för en del kommuner. De kommuner som de senaste åren haft få invånare i socialvården kommer att se sina kostnader öka – i vissa fall drastiskt, medan de som haft många får motsatt effekt. Detta eftersom grundavtalet har en utjämnande tanke.
– Så blir det. Det beror på att vissa haft inga eller få klienter, men nu blir man att betala enligt medeltalet. Det innebär ganska stora smällar för vissa, säger Magnus Sandberg.
Kommer alla kommuner att klara sig ekonomiskt?
– Ingen kan se ens två veckor framåt i tiden när det gäller budgeteringsläget. Men med det vi känner till och med de förändringar som ska implementeras så blir det mycket tajt för vissa. Det blir svårt för dem att från ett år till ett annat hantera kostnadsökningarna som blir, säger Magnus Sandberg.
Hur mycket varje kommun kommer att få betala i reda pengar till KST är inte heller klarlagt då budgetförslaget återremitterades till styrelsen. Inte heller kan kommunerna säga hur det går med landskapsandelarna nästa år.
– Vi vet inte ännu, det är stora frågetecken för hela samhällsekonomin. Offentlig sektor drabbas ofta med fördröjd verkan av kriser, och det ser vi i högsta grad nu. 
Kan inte utjämna
Kommunförbundets direktör menar att dagens situation har sin grund i beslut som tagits under många år.
– Allmänt taget är det största problemet det som legat oss i fatet under lång tid, det finns inte medel i offentlig sektor, varken i kommuner eller landskapet, att agera som konjunkturutjämnare. 
LR har just anhållit om en fullmakt för lån på upp till 60 miljoner. Gör läget att också kommunerna måste låna?
– Man måste se till den enskilda kommunen, det går inte att säga generellt. I dag har vi kommuner från de som är skuldfria till de som har lån på 8.000-9.000 euro per invånare. Det handlar om vad man har för rörelseutrymme i bokföringen. Vissa har reserver och kommer att klara sig i alla fall några år framåt, andra kommer att hamna i en svår sits när det kommer farande 100.000 i extra utgifter. 
– Men man kan inte spara bort de här summorna, och då återstår att höja skatten eller att låna, säger Magnus Sandberg.
På många håll funderas det och klias det huvuden i arbetet med att skriva en budget för nästa år. Osäkerheten om framtiden – både hur intäktssidan ser ut, hur reformerna slår och vad coronakrisen slutligen kostar – är stor.
– Det har varit större reformer många år, men riktigt fullt så här osäkert har det inte varit förut, och jag har ändå varit med i 20 år, säger Kommunförbundets vd Magnus Sandberg.
 

Jonas Bladh