Uppropet om att det bör inrättas en psykologtjänst inom primärvården publicerades i Ålandstidningen tidigare i veckan. Ett stort antal personer hade undertecknat uppropet och en av dessa är alltså chefen för just primärvården inom ÅHS.
– Uppropet kom till på andra sätt och jag valde att skriva under senare. Sedan många år har psykologer på primärvårdsnivå funnits via grundskolornas skolpsykologer. Dessa gör i sin tur utredningar och kan sedan remittera vidare till barn- och ungdomsmottagningen, säger Tora Woivalin och fortsätter:
– Det här arrangemanget har fungerat på ett tillfredsställande sätt länge, men det var två saker som fick mig att tänka om. Den ena, som inte är något nyhet, är att det är svårt att rekrytera skolpsykologer. Det hänger på kommunerna och skoldistrikten att göra det. Åländska barn har hemskt olika tillgång till skolpsykologer och det är inte rättvist. Där måste man tänka på vad som är det bästa sättet att ordna så att alla har tillgång till psykologer på lika villkor.
En större fråga
Den andra saken som fick Tora Woivalin att ändra sig är resultaten i undersökningen Hälsa i skolan som Ålandstidningen skrev om i torsdagens tidning.
– Det framgår med klar tydlighet av enkäten att många barn och unga upplever att de mår jättedåligt och efterfrågar större kontakt med skolpsykologer, hälsovårdare eller läkare. De mår dåligt och är hjälpsökande.
Samtidigt varnar Tora Woivalin för att barn och ungas mående är en stor fråga som inte kan lösas enbart genom att inrätta en ny tjänst inom ÅHS:
– Att inrätta en sådan tjänst får inte alla barn och unga att må bättre. Det finns en brist på skolpsykologer i dag, där dessutom mycket av deras tid går åt till utredningar i stället för att erbjuda stöd och hjälp.
– Uppropet handlar om en specifik psykologtjänst, men jag anser att det behövs fler psykologer som finns tillgängliga för barn och unga, men om dessa ska finnas inom ÅHS eller någon annanstans har jag ingen åsikt om. De ungas dåliga mående är heller inte ett problem som bara ska lösas med åtgärder inom  hälso- och sjukvården, utan det är ett större samhälleligt problem som behöver analyseras närmare. Ofta behöver den unga hjälp och stöd av en vuxen den har förtroende för, och här är tajmingen viktigast. Det måste inte i alla lägen vara just en psykolog, utan även andra lösningar kan vara nyttiga.
Behöver göra något
Tora Woivalin avslutar med att säga att uppropet kan bli startskottet på att man tar tag i den stora frågan om barn och ungas hälsa på allvar, som hon menar ytterst är en politisk fråga.
I samband med att Hälsa i skolan presenterades sade hälsominister Wille Valve (MSÅ) att landskapet behöver göra något åt det faktum att många barn och unga inte får vård i den utsträckning de anser sig behöva.
– Vi har inlett en kommunikation med ÅHS. Vi behöver titta på om vi ska inrätta en primärvårdspsykiatri, sade Wille Valve i torsdagens Ålandstidningen.

Fredrik Rosenqvist