Efter att inte ha fått en plats i a-landslagets träningstrupp för sommaren bestämde sig Jenny Fellman för att träna på egen hand. För tillfället är hon hemma på Åland i två veckor och tränar varje dag, ensam, på skidskyttebanan i Jomala.
– På vintern skiljer det sig ganska mycket mellan här och Östersund där jag bott sedan 2013, säger Jenny Fellman.
– Där är det alltid nypistat alla dagar i veckan och mycket fina banor. På sommaren spelar det dock inte så mycket roll, det är samma distans på skyttet och så gott som samma tavlor här.
Hon berättar att hon under sommaren tränar mellan 15 till 25 timmar i veckan och att det totalt på ett år blir mellan 700 och 730 timmar träning.
– Och då räknar jag inte in skyttet. Det blir kanske en timme om dagen av det också, säger hon.
– Jag har loggat mina träningstimmar sedan jag var 14 tror jag, det har ökat successivt, i fjol låg jag kanske på 650 timmar.
Toppar och dalar
Jenny Fellmans fjolårssäsong var något utav en berg- och dalbana. Topparna var höga, hon blev uttagen till världscupen och fick träna med a-landslaget. Hon hade en stark säsongsöppning där hon trots sjukdom i början av junior-VM körde upp sig 25 placeringar sista dagen och avslutade säsongen med ett silver i FM.
Däremellan var det tyngre med skrala resultat i världscupen och en del sjukdom som satte stopp för tävlingar. Framför allt var det skyttet som inte riktigt satt.
– Det blev för mycket med allt. Att gå in på en helt ny nivå och tänka att man ska göra det lika bra funkar inte riktigt, säger hon.
– Det är verkligen de bästa i världen man tävlar med och sådana som varit med i världscupen i flera år och jag når inte riktigt upp till deras nivå än.
Det är en klassiker inom idrotten men något som fortfarande stämmer, en ond cirkel är svår att bryta.
– Det känns bra att det kommer en ny säsong där jag kan köra med siktet inställt helt framåt.
Skyttet
Efter en säsong där skyttet inte riktigt satt har Jenny Fellman satt mycket av sitt fokus under sommarmånaderna på just detta.
– I april tog jag kontakt med en mental tränare. Jag vet att jag i en tidigare intervju sagt att skyttet är 70 procent mentalt, nu tror jag mer att det är 100, säger hon.
– Det handlar om att kunna hantera tävlingssituationen. När man kommer upp till världscupen där marginalerna är så små gäller det verkligen att få allt att stämma. Jag har ganska mycket att hämta in där gentemot de bästa på världscupen.
Utöver den mentala träningen är även sommaren tidpunkten då skyttet slipas som mest. Vid skidskyttebanan i Jomala är Jenny Fellman ensam, hon joggar ett varv, lyfter bössan, lägger sig ner och skjuter prick. Övningen upprepas i timtal, dag efter dag.
– Det är en helt annan sak än att vara på tävling med alla andra runt omkring sig men det är ändå bra träning, säger Jenny Fellman.
Världscupen och VM
Mellan maj och oktober tränar skidskyttarna som intensivast. Inför sommarträningen hade Jenny Fellman förhoppningar att få komma med i a-landslagets träningstrupp. Så blev inte fallet utan hon tog i ställets ut till b-landslagets.
– Jag trodde att jag i och med FM hade en chans på a-landslaget. När jag sedan såg vad de erbjöd mig för upplägg i b-landslaget kände jag att jag i stället kör vidare på egen hand. 
– Just nu känns det bra, träningen har gått fint och det känns skönt att testa köra sitt eget race. I Östersund finns det också gäng att träna med så jag är inte helt ensam.
Hon säger att beslutet att träna på egen hand inte bör påverka hennes chanser att tävla för a-landslaget i världscupen i höst.
– Det är uttagningstävlingar i november och dä får de som gör det bra en plats. 
– Målet är världscupen, men jag lär få börja säsongen i IBU, tävlingen under världscupen.
I mars i år tackade Jenny Fellman nej till en reservplats i VM då hon kände att formen inte suttit veckorna innan. Om chansen kommer igen i år kan svaret tänkas bli ett annat.
– VM finns med i bakhuvudet, det är klart att det är ett mål. Nu känns det som att jag har lite mer kött på benen än förra säsongen och vet vad det innebär.
Platser öppnas upp
I den finska a-landslagstruppen heter de största namnen för tillfället Kaisa Mäkäräinen, 36, och Mari Eder, 31. Båda två börjar närma sig slutet på sina karriärer och Kaisa Mäkäräinen är en av de äldsta i världscupen. Under dem finns ett gäng skidskyttar i Jenny Fellmans ålder.
– Jag är bland de yngre och det finns platser som öppnar upp sig inom en snar framtid. Kaisa Mäkäräinen har sagt i flera säsonger att det blir hennes sista, säger Jenny Fellman.
Innan landslagsuttagningarna i november fortsätter Jenny Fellman att träna. Först hemma på Åland och sedan hemma i Östersund.
– Jag har bott där så länge så det känns verkligen som att jag har två hem.
Utöver det blir det även några tävlingar i skidskyttets systersporter under sommarhalvåret, löpskytte och rullskidskytte.
– Jag ska tävla i FM i löpskytte och sedan både SM och FM i rullskidskytte, sedan åker jag på höghöjdsträning till Antholz, säger Jenny Fellman.
Världsstjärna
Att Jenny Fellman nått världscupen och har chans på en VM-plats gör henne till en av Ålands största idrottare i modern tid. Den statusen är dock inget Jenny Fellman märker så mycket av.
– Jag brukar inte läsa tidningarna under säsongen, men visst säger mina föräldrar att det är många som hälsar och hejar och tycker att det är kul att jag tävlar.
Rent ekonomiskt är den nivån Jenny Fellman för tillfället befinner sig på i skidskyttet inte den optimala.
– Jag har ju inte tid att ha ett sommarjobb eller så. Det kommer in lite sponsorpengar men mina största sponsorer är nog ännu mamma och pappa.
Bland det större skidskyttestjärnorna är det just sponsorpengar som är inkomsten. Prispengar delas ut men i första hand till de som placerar sig bland de femton bästa i världscupstävlingar.
– Och det är ju inte så jättemånga. Jag kanske borde ha satsat på tennis i stället, där finns mer pengar i potten, säger Jenny Fellman, skrattar och springer iväg på ännu en joggingrunda.

Otto Johansson