För några år sedan inledde Landskapets fastighetsverk ett arbete med att se över ”moment 22-situationen” som råder för 30 så kallade kronofastigheter runt om på Åland.
Fastigheterna ägs av landskapet, men nyttjande- eller besittningsrätten tillhör andra parter. Det innebär dels att landskapet inte har förfoganderätt över områdena, dels att lagfart varken har kunnat beviljas landskapet eller besittningshavarna.
Fastighetsverkets arbete ledde till att man 2018 köpte den fasta besittningsrätten till ön Hamnskär i Vårdö för 7.500 euro av ägaren till stomfastigheten Upp-Ollas i Kumlinge by.
Fastighetsverket ansökte sedan om en fullständig lagfart för fastigheten. Nu har en sådan lagfart beviljats.
– Vi har gjort köpet och ansökt om lagfart för att få ett prejudikat om kronoholmarna. Nu har vi lagfart och det är ett genombrott, säger Stefan Rumander.
Yrkesfiske
Att lagfarten beviljats visar att det går att lösa den låsta situation som råder kring kronoholmarna. Enligt Stefan Rumander kan det vara intressant både för landskapet, som kan komma åt ett fullständigt ägande av fastigheterna, och för nyttjanderättsinnehavarna, som kommer att kunna sälja sin tillgång till Fastighetsverket.
– Det är en möjlighet att göra något åt situationen, säger Stefan Rumander.
Hamnskär har nu blivit ett område för vilket man kan ansöka om tillstånd för yrkesfiske. Om landskapet köper in fler nyttjanderätter är arrendering av jakträtter och licenser för yrkesfiske tänkbara framtida användningsområden, enligt Stefan Rumander.
Det finns även tankar på att tillgängliggöra områden för jakt och fiske för alla.
– Det finns i dag några få holmar där fri jakt och fiske tillåts men vi tycker det finns skäl att fundera på att göra fler sådana holmar tillgängliga för alla ålänningar, säger Stefan Rumander.
Rättsliga tvister
Uppdelningen av äganderätt och nyttjanderätt för Kronoholmarna har lett till flera uppmärksammade rättsliga tvister genom åren.
Enligt en sammanställning som Lanskapets fastighetsverk har gjort ansökte ett antal åländska hemmansägare på 1980-talet om att de skulle beviljas lagfarter på de kronoholmar som de hade underlagda sina hemman.
Beslut fattades av de berörda myndigheterna som innebar att kronoholmarnas natur ändrades från krono- till skattenatur och att lagfarter beviljades på fastigheterna.
Landskapet klandrade en lagfart i den så kallade Mörskärsprocessen. Högsta domstolen avgjorde ärendet 1989 till landskapets fördel.
Landskapet inventerade sedan sina kronoholmar och upptäckte att lagfarter felaktigt hade beviljats på flera holmar. 1996 inledde man processer även i dessa ärenden, vilket ledde till att Högsta domstolen fastställde landskapet som rättmätig ägare till de flesta av kronoholmarna. Högsta domstolen upphävde även de felaktiga lagfarterna.
På grund av de fasta besittningsrätterna som är inskrivna i fastighetsregistret uppstod den delade rättigheten och moment 22-situationen för holmarna.

Anna Jakobsson