I den insändare av styrelsen för Företagarna på Åland som publicerades i Ålandstidningen den 27 juli förekom enligt Jan Hanses flera påståenden som är antingen felaktiga eller tvivelaktiga.
Företagarna på Åland föreslår i insändaren ett system där subventioner skulle ersätta skattegränsen. Som exempel lyfter de fram trafiken till Gotland där svenska staten skjuter till medel för att hålla igång trafiken.
Jan Hanses är inte imponerad av förslaget.
– Vem ska betala? Har Åland råd med det? Har Sverige intresse? Det blir troligen Finland som får stöda trafiken, men de betalar redan restitutionen och klumpsumman till Åland.
– Den modell som Företagarna på Åland argumenterar för skulle göra att kommunikationerna till och från Åland skulle förändras otroligt mycket, säger han.
Kan inte jämföras
Samtidigt skulle subventionsmodellen enligt honom innebära en form av monopol eftersom trafiken skulle läggas på upphandling.
– Är det verkligen den väg vi vill ta?, frågar han retoriskt.
Som kontrast till subventioner lyfter han fram den nuvarande modellens fördelar.
– Taxfree och skattegränsen är en genial lösning. Den garanterar trafiken utan några årliga stöd.
Enligt Företagarna på Åland behöver inte färjtrafiken till och från Åland hotas av en avskaffad skattegräns. Jan Hanses håller inte med.
– Om man inte har taxfree, vad är motivet i så fall för att anlöpa Åland? Det skulle inte finnas några incentiv alls.
Tror du inte att det skulle finnas någon affär i att driva färjtrafik till Åland?
– Nog kanske det kan finnas affär i det om man går in med lågkostnadsbesättning och standardfartyg. Men man kan inte jämföra trafiken här med trafiken mellan Helsingfors och Tallin. Där finns det behov av pendlingstrafik för dem som jobbar och bor i de två städerna.
Ekonomiskt hållbart
Skulle möjligheten till taxfreeförsäljning ombord försvinna, inte bara i butiken utan även i restauranger och barer, skulle det enligt Jan Hanses innebära drastiska förändringar.
– Det skulle omvärdera vår verksamhet totalt. Vi skulle vara tvungna att minska trafikintensiteten tills den når en nivå som är ekonomiskt hållbar.
Den nivån skulle vara betydligt lägre än i dag, då det finns närmare 30 anlöp till Åland per dygn.
Enligt Jan Hanses skulle det inte vara någon mening för rederierna att sälja alkohol och andra varor som i dag säljs skattefritt ombord. Prisskillnaden mot Alko och Systembolaget skulle inte vara tillräckligt stor för att locka resenärerna och marginalerna skulle bli för små.
Däremot tror han att rederierna skulle fortsätta sälja alkohol ombord på Estlandsfärjorna eftersom prisskillnaden mellan Estland och Finland är så pass stor.
Flyttas bort
Han ser det som ett obestridigt faktum att en avskaffad skattegräns skulle ha långtgående konsekvenser för den åländska ekonomin och kommunikationerna till omvärlden.
– Färjorna kommer inte att finnas i samma antal som i dag. Kanske skulle det gå ett eller två fartyg här. Då skulle vi inte heller kunna upprätthålla ett sådant kontor här som vi har i dag, säger han.
De 700 ålänningar som i dag arbetar på Viking Line skulle enligt honom i stor utsträckning bli av med jobben och vissa delar av verksamheten skulle flyttas bort.
Precis som rederiföreningens Hans Ahlström i artikeln intill nämner Jan Hanses färjtrafiken mellan Vasa och Umeå som ett avskräckande exempel.
– De hade en miljon passagerare per år innan taxfreeförsäljningen försvann. I dag har de 200.000.
Vill inte testa
Förutom en minskning av passagerarvolymerna med 80 procent har även biljettpriserna stigit betydligt på linjen Vasa-Umeå. I dag kostar en enkel resa för en person från Vasa till Umeå 36 euro. Samma resa från Mariehamn till Kapellskär kostar 10 euro, eller 7 euro med Viking Club-kort.
– Tidigare låg biljettpriserna mellan Vasa och Umeå i samma trakt som mellan Mariehamn och Kapellskär. Jag skulle inte vilja testa vad en avskaffad skattegräns skulle innebära för biljettpriset på Rosella, säger han.
Ledsamt
Jan Hanses har förståelse för de bekymmer som Företagarna på Åland lyfter fram, som de höga kostnaderna och stora arbetsmängd som krävs av den landbaserade näringen för att hantera skattegränsen. Däremot ser han av ovan nämnda orsaker inte ett avskaffande av skattegränsen som en proportionerlig lösning.
– Om finns saker som stater och tullmyndigheter kan förenkla så är det där man ska fokusera. Man behöver göra allt man kan för att göra skattegränsen så enkelt som möjligt att hantera. Man gjorde vad man kunde när skattegränsen infördes, och det behöver man fortsätta med, säger han.
Däremot tycker han det är ”ledsamt” att Företagarna på Åland lyfter fram avskaffandet av skattegränsen som en lösning.
– Jag tycker de borde förstå bättre. De drar nytta av trafikintensiteten och på hemmamarknaden har de nytta av sysselsättningen som rederierna erbjuder.
Rederiernas effekt på turismnäringen och dess kringeffekter är också betydande.

Henrik Herlin