Vid ett skrivbord på Åland sitter läkemedelsforskaren Pierre Dönnes och analyserar virusgenom i förhoppningen att kunna ta fram ett coronavaccin. Tack vare att inga levande virus är inblandade kan han jobba hemifrån och är inte beroende av ett labb. 
– När det kommer in coronapatienter till ett sjukhus isoleras viruset varpå man sekvenserar dess genomer. Informationen läggs sedan upp på en server där vem som helst kan ladda ner sekvenserna. 
Pierre Dönnes har en bakgrund som civilingenjör i bioteknik och doktorerande i bioinformatik vid universitetet i  Tübingen, Tyskland.
– Då tittade jag på olika algoritmer för att se hur immunsystem aktiveras vid olika infektioner, men även cancer.
Forskade på läkemedel
Han fick därefter jobb vid läkemedelsbolaget Roche i Basel, Schweiz där han framför allt jobbade med att analysera immunitet mot läkemedel.
– När man ger att vaccin så hoppas man att immunförsvaret ska aktiveras men samma risk finns när man ger läkemedel mot till exempel inflammatoriska sjukdomar. Då kan kroppen bli vaccinerad mot läkemedlet trots att man inte vill det.
– Analysen av läkemedel är i grunden densamma som den man gör när man försöker ta fram ett vaccin. Men med vaccin så tittar man på vad som kan få igång immunförsvaret så fort som möjligt, och med läkemedel tittar man på vad som kan göra att immunförsvaret inte vaknar.
Pierre Dönnes har också jobbat för läkemedelsbolaget Astra Zeneca i Stockholm. Numera driver han sitt eget företag Sci Cross där han gör olika dataanalysprojekt i samarbete med läkemedelsbolag. Han är även honorary professor vid University College London som är ett av världens bästa universitet.
Skapar minne
Ett coronavaccin kan byggas av syntetiska peptider, det vill säga delar av ett protein, som skapar ett minne i immunsystemet för hur viruset ser ut. 
– När man har proteinsekvenserna klara kan man testa deras förmåga att aktivera immunsystemet. Sedan gör man ofta enkla studier på djur för att hitta lagom doser innan man börjar testa vaccinet på frivilliga friska. Detta är också för att se till att vaccinet inte ger oönskade biverkningar.
Är du någonting på spåret? 
– Jag har helt klart hittat intressanta saker som skulle vara värda att testa vidare. Jag har tittat på olika delar av covid-19-genomet och börjat landa i ett förslag på hur ett vaccin skulle kunna se ut. 
Pierre Dönnes berättar att han har varit i kontakt med ett läkemedelsbolag som visat intresse för vaccinet, men ännu är inget klart. 
– Jag skulle vara jätteglad att samarbeta med ett bolag som gör kliniska studier, säger han. 
Minst ett års väntan
Trots det allmänna nödläget är det en lång process att ta fram ett vaccin. Enligt USA:s nationella institut för allergier och infektionssjukdomar kan det ta mellan 12 till 18 månader innan det finns ett vaccin på den allmänna marknaden mot covid-19. Dessutom kan det behövas olika vacciner för olika populationer. 
– En vaccinvariant kanske fungerar bättre i en europeisk population medan man behöver någonting annat i Asien, berättar Pierre Dönnes. Vaccinet behöver också gå igenom säkerhetsstudier för att säkerställa att det skapar ett immunsvar och inte är farligt. 
Om viruset förgrenar sig i många stammar kan arbetet med att ta fram ett vaccin också försvåras. 
– Eftersom så många blir smittade är behovet av ett vaccin stort, trots att få av de som blir smittade dör, menar Pierre Dönnes.
 
Jorunn Lavonius
Kevin Eriksson

Ålandstidningen