Ett femtontal personer sitter och broderar i Stadshusbacken medan nyfikna besökare går runt och tittar på broderierna och ställer frågor om allt från typer av stygn till olika sorters mönster. Det är Ålands Marthadistrikt som har bjudit till fest för att fira den internationella världsbroderidagen. 
– Milda makter, vilken exklusiv nåldyna, utbrister en av besökarna när hon ser mariehamnaren Ann-Louise Gripensbergs handarbete.
Med små, små stygn broderar Ann-Louise Gripenberg lappar som sedan ska sammanfogas till en nåldyna. Tekniken heter svartstick och resultatet är ett otroligt detaljrikt broderi. 
– Det ska egentligen vara svart tråd, men jag använder mörkblå, säger hon. 
Ann-Louise Gripenberg berättar att hon har vävt hela livet, broderandet återkommer hon till med jämna mellanrum. 
– Jag började i skolan när jag var runt tio-tolv år. 
Gott för själen
Agneta Wilhelms från Lumparland syr korsstygn med ullgarn. Mönstret har hon fått i present. Att brodera lärde hon sig av sin mor Göta Nordberg.
– Mamma har alltid hållit på med mycket handarbete hemma och jag har själv broderat periodvis under årens lopp. 
Agneta Wilhelms är medlem i hemslöjdssektionen som nu och då träffas på Marthornas kansli i Jomala gård. 
Även tidigare distriktsordföranden Gun Carlson finns på plats med ett handarbete hon tagit med sig hemifrån. Hon broderar gärna medan hon gör något annat, som att titta på teve. Gun Carlson ser många fördelar med att brodera, och önskar att även de yngre generationerna skulle få upp ögonen för handarbetet. 
– Att brodera och handarbeta är nyttigt för både själen och kroppen, synd bara att ungdomarna inte upptäckt det, säger hon.
Broderat länge
En som kommit till evenemanget är Alice Lundén från Mariehamn. 
– Jag kom hit för att jag var nyfiken!
Besökarna har möjlighet att testa på att brodera, men Alice Lundén har redan stor erfarenhet av handverket och passar i stället på att diskutera stramaljbroderi med Sigbritt Fagerström, som är hemslöjdssektionens ordförande. 
På ett bord ligger en gammal bok med exempel på olika typer av stygn och sömnadssätt – allt från korsstygn, öglestygn och stjälkstygn till cordonnésömn, franska knutar och tyllbroderi. 
Sigbritt Fagerström visar några broderade dynvar som hon lånat från en granne. Bokstäverna EM broderat i korsstygn pryder tyget. 
– Det står för Edith Mattsson. Man satte förr monogram inte bara på sänglinnet utan också på handdukarna. 
Gun Carlson konstaterar att stor möda ofta lades på broderierna och att de inte sällan återfanns på föremål som användes flitigt i vardagen.
– Man gjorde vad man kunde för att ha det vackert kring sig. Det gör vi i dag också, men nu går vi till butiken och köper det i stället. 

Annika Kullman