På måndag väljs en ny talman och på tisdag öppnas riksmötet och riksdagens arbete börjar igen.
Efter att balansen mellan riksdagsgrupperna förändrats i och med delningen av Sannfinländarna i fjol, är det nu Samlingspartiet som ska utse talman. Det finns ett önskemål om en kvinna eftersom president-, statsminister- och flera av de viktigaste ministerposterna just nu innehas av män. Sannolika namn är Paula Risikko eller Anne-Mari Virolainen. 
– Det här blir sista hela arbetsåret innan valåret nästa år så nu försöker regeringen få allt klart. Väldigt mycket på listan har man redan bockat av, säger Mats Löfström.
Det som ändå finns kvar är arbetsdrygt, framför allt den stora vårdreformen som redan formats om flera gånger. 
Den slutliga propositionen väntas komma den 5 mars. Mats Löfström är optimistisk till att man hittar lösningar som respekterar Ålands ekonomiska självstyrelse. Det blir sannolikt en provisorisk lösning fram till att den nya självstyrelslagstiftningen gäller. 
– Vårdreformen är en enorm helhet med tusen sidor lagar och massor av saker som fortfarande är oklara. Det som är svårt är att bedöma vilka bieffekterna blir för Åland när saker ändras hela tiden. 
Självstyrelserevisionen
Vecka 17 blir en viktig vecka för Åland. Då presenterar regeringen propositionen för den nya självstyrelselagen. 
– Då kommer behandlingen inledas i riksdagen och där blir behandlingen i grundlagsutskottet att ha en central roll. 
Finns det en rimlig chans att det blir en ny lag? 
– Tidtabellen är ganska ansträngd, men jag ser inga oöverstigliga hinder. När jag pratat med politiker och tjänstemän både på Åland och i riket bedömer jag att det finns lösningar på mycket. 
Debatt om sjöfartsstöd
Under hela den här regeringsperioden har företagsstöd – och då framför allt nettolönesystemet för finskflaggade fartyg – varit ämne för offentlig debatt. Arbets- och näringsministeriet har en arbetsgrupp som granskar företagsstöden just nu. Stöden går på totalt fyra miljarder euro och där står stöden till sjöfarten för cirka 40 miljoner euro. 
Rapporten kommer den 28 februari. Den kommer inte leda till några förändringar den här perioden, men kan påverka framtiden. 
– Därför är det viktigt vilka skrivningar som finns där, säger Mats Löfström.
Han har fört en enträgen informationskampanj om bakgrunden till stöden till rederierna redan tidigare. Nu senast reagerade han på finska Yles analys av företagsstöden som publicerades den 30 januari. 
– Rederibranschen har fått oproportionellt mycket uppmärksamhet fastän rederierna får en skärva av alla stöd, säger Mats Löfström. 
Han tror att en orsak till att sjöfartsstöden får så mycket publicitet är att det handlar om kända varumärken som många har en relation till. 
Samma system finns i de andra nordiska länderna, men där förekommer ingen liknande, populistisk debatt om saken.
– I det finska systemet går avgifterna (läs arbetsgivaravgifterna, reds anm.) in i statsbudgeten och finns utskrivna i budgeten. I Sverige och Danmark går pengarna aldrig via statsbudgeten och syns aldrig. Det här gör att det blir lätt att politisera stöden och ha dem som populistiskt slagträ. 
Ny spaningslag
I vår ska Finland även få en ny spaningslag. 
– I praktiken en lag som ska göra det möjligt för militär och polis att idka signalspaning, alltså spaning via internet och telefon. Lagen liknar den svenska RFA-lagen, säger Mats Löfström. 
Lagpaketet offentliggjordes för knappt två veckor sedan och det handlar om fyra olika lagar. En av dem gäller militärens spaning, i den beaktas den åländska demilitariseringen. I förslaget om civil underrättelseinhämtning finns inget stycke om Åland, och här ser Mats Löfström en del öppna frågor som han vill ha svar på i utskottsbehandlingen.
– Utskottsbehandlingen blir väldigt viktig. Man behöver också ändra grundlagen och man vill göra det i brådskande ordning vilket kräver fem sjättedelars majoritet. Det kommer att bli en mycket politiskt intressant behandling.

Emma Harald