Målsättningen fastslogs i början av 2016, i ÅHS:s verksamhetsplan för det året. Ledningsgruppen konstaterade där att en psykologresurs behövdes främst för tre grupper vid kliniken: de som genomgår provrörsbefruktning på grund av ofrivillig barnlöshet, de som gör aborter, samt de som har utsatts för våldtäkter.Men hur det gick med målsättningen framgår inte av några dokument sedan dess. Prioriteringen nämns inte i verksamhetsplanerna för 2017 och 2018.Vikarierande hälso- och sjukvårdsdirektör Marie Lövgren ber att få återkomma i frågan när Ålandstidningen ringer henne på måndagseftermiddagen. Senare meddelar hon att den planerade förändringen inte har genomförts.– På grund av resursbrist. Vi har i stället försökt möta behovet efter förmåga med bland annat barnmorskor och kuratorer. I vissa fall har patienter remitterats till den privata sjukvården.En politisk frågaMarie Lövgren påpekar att ÅHS arbetar med mer än vad som framgår av verksamhetsplanerna.– De är inte heltäckande, då skulle vi få alldeles för tjocka luntor. Vad som lyfts fram är de absolut mest prioriterade områdena.Och nu är psykologresurser till BB-gynekologikliniken inte längre ett av de mer prioriterade områdena?– Det tycker jag låter lite för hårt. Men det stämmer att kliniken har lyft fram andra frågor som mer brådskande och prioriterade inför 2017 och 2018. Vi gör så gott vi kan med de resurser vi har, och hur stora resurser vi har är en politisk fråga.Enligt Marie Lövgren konkretiserades aldrig hur omfattande psykologhjälpen vid kliniken planerades bli.– Men det handlade aldrig om någon heltidstjänst. Vissa patienter vid kliniken kan ha fått hjälp från psykiatrin, men tanken med den nya psykologresursen var att erbjuda ett stöd före sakerna blev så pass allvarliga att psykiatrin måste kopplas in.

Robert Vickström