Ålandstidningen har i omgångar skrivit om arbetet med en gemensam räddningsmyndighet som i november föll efter ”nej” från Saltvik och Jomala.
Mariehamn och Jomala har sedan tidigare samarbetat över kommungränserna genom flera avtal. Bland annat genom avtalet för samarbete inom brand- och räddningsväsendet. Avtalet bygger på att staden håller full beredskap i ett område i vilket Möckelö, Solberget och Kalmarnäs i huvudsak ingår. Jomala kommun förbinder sig enligt avtalet att bistå staden med sina avtalsbrandkårer vid räddningsinsatser inom stadens område.
Även genom avtalet om befälsberedskap inom brand- och räddningsväsendet – som bygger på att staden tillhandahåller räddningsledare för Jomala och vice versa – samarbetar kommunerna.
Men nu kan staden komma att säga upp avtalen. Stadens infrastrukturnämnd tar upp frågan nästa vecka, och inför mötet är förslaget från infrastrukturdirektör Kai Söderlund att avtalen sägs upp.
– Frågan blev väldigt konkret nu i och med att den gemensamma räddningsmyndigheten föll. Vi har de senaste åren väntat med olika frågor i väntan på att samarbetet skulle komma till en lösning. Men nu har det tåget gått och då måste vi se över de avtal som funnits sedan tidigare och de kan vi inte fortsätta under.
Inte rimligt
Kai Söderlund säger att det finns flera orsaker till varför staden valt att se över avtalen.
– Vad gäller avtalet om befälsberedskap har det att göra med att när man utför myndighetsuppdrag i en viss kommun så krävs en viss kompetens och kunskap. Vår personal har inte samma möjlighet som Jomalas befäl att vara befälsberedskap i andra kommuner och i Jomala som är en snabbt växande kommun – och vice versa.
I beredningen konstaterar han också att Jomala haft möjlighet att påverka valet av person och att det funnits brister inom samarbetet.
– Vi har också tvingats ha tillfälliga lösningar på chefspositioner i väntan på besked om den gemensamma räddningsmyndigheten. Vi har under hela processen letat möjligheter och gått med på kompromisser från stadens sida men nu har de sagt att de inte vill samarbeta. Det finns inget att vänta på och därför vill vi fortsätta utvecklas inom ramen för vår egen räddningsmyndighet.
När det kommer till att staden ska hålla beredskap för områden i Jomala konstaterar han att det ”inte är rimligt”.
– Det är orimligt att skattebetalarna i Mariehamn ska betala för utryckningar i Jomala. Så har det varit sedan tidigare, men där har vi också avvaktat i och med olika samarbeten och eventuella kommunsammanslagningar.
I beredningen till ärendet som gäller det avtalet öppnar han dock upp för en fortsättning.
– Vi kan tänka oss att hitta ett nytt samarbetsavtal men då behöver det finnas vissa ekonomiska förutsättningar.
Inga människoliv i fara
Kai Söderlund framhåller också att en uppsägning om avtalet som gäller beredskap inte på något sätt innebär att hus i Jomala kommer att stå i lågor utan att räddningsverket hjälper till. 
Räddningsledaren kan begära in förstärkning från såväl Jomalas avtalsbrandkårer som stadens räddningsverk. Skillnaden ligger i vem som alarmeras automatiskt och vem som håller beredskap för utryckning.
– Det finns givetvis rutiner för nödsituationer. Ingen människa utsätts för risk bara på grund av kommungränsen. Man hjälper varandra i krissituationer, men det är orimligt att staden har beredskap för utryckningar i Jomala i den dagliga myndighetsutövningen.
Enligt Kai Söderlund har han själv eller staden inte heller på något sätt agerat i affekt när man sett över räddningsavtalen med Jomala.
– Nej, definitivt inte. Det är en konsekvens av att vi väldigt länge har väntat på en organisation som det nu inte längre finns några förutsättningar för. Beskedet från Jomala är att man inte vill samarbeta och därför måste vi se över de här avtalen och bygga upp ett system som blir billigare och bättre för Mariehamn. Det är inte vi som tvingat in andra kommuner i den här situationen – utan tvärtom.
Påverkar Jomala
Thomas Mattsson, brandinspektör i Jomala, har under onsdagen ganska lite att säga om att räddningsavtalen mellan Mariehamn och Jomala kan komma att sägas upp.
– Det är kanske naturligt för staden att se över avtalen. Men bägge avtal löper på ännu i ett år, så vi har tid att titta på en lösning för hur vi går vidare. Vi sitter still i båten än så länge.
Särskilt avtalet som gäller befälsberedskap kan påverka kommunens räddningsverksamhet.
– Att gå runt på två som vi är i dag är inte hållbart i längden. Så det kommer vi att behöva se över.
Vad gäller den hjälp som Jomala tidigare fått i form av räddningsverkets beredskap för områden i Jomala säger Thomas Mattsson att man inte använt avtalet fullt ut.
– Men det blir så klart en fråga om olika service- och ambitionsnivåer. Man behöver välja en prislapp för den beredskap man vill ha.

Kevin Eriksson