Covid-19-pandemin lärde ut ett nytt beteende hos så gott som hela världens befolkning. Vi tvättar och spritar händerna på ett helt annat sätt än för bara två år sedan, vi sitter också inomhus och undviker onödiga kontakter i större utsträckning än vi gjorde före pandemin bröt ut. 

Bland annat dessa faktorer har fört med sig att influensan inte har fått något grepp de senaste två åren, varvid vår naturliga immunitet har försämrats. I Sverige befarar man därför att influensasäsongen kan bli tuff, framför allt för riskgrupperna. 

Ålandstidningen tog reda på om samma problematik förväntas på Åland. Klinikchefen och smittskyddsläkaren Tora Woivalin på Ålands hälso- och sjukvård (ÅHS) säger att man ännu inte har sett några tecken på säsongsinfluensan i vare sig Finland, Sverige eller på Åland.

– Men sannolikt kan vi vänta oss en högre topp av influensa i år.

Toppar mellan december och februari

Hon kan, av den anledningen, inte säga något om när influensan väntas slå till som hårdast.

– Det gäller att följa globala barometrar och se hur den sprider sig över klotet. Det sker ju sällan över en natt och ofta ser vi först spridning i närliggande länder. Och då kommer den så småningom också hit.

Säsongsinfluensans spridning varierar något från år till år, men toppar, enligt Tora Woivalin, oftast någonstans mellan december och februari.

Förväntas vårt inlärda pandemibeteende med god handhygien och längre avstånd mellan varandra ha någon effekt på influensans spridning?

– Absolut, precis så är det. Det var också en anledning till de låga antalet influensor på ett globalt plan i fjol. Samma fenomen såg vi redan 2009 när den så kallade svininfluensan härjade, ålänningarna har aldrig varit så friska som den hösten.

Sämre naturligt skydd?

Det finns fyra huvudtyper av influensavirus, A, B, C och D-virus. Av dem är det A och B som förorsakar årliga epidemier av säsongsinfluensan. Dessa har dessutom olika undertyper från år till år.

– De har lite olika karakteristika (särdrag, reds.anm) men en smittad patient märker ingen skillnad på dem, säger Tora Woivalin och tillägger:

– Och influensavaccinet skyddar mot både A- och B-viruset.

Kan man, om man drar på sig influensan i år, förvänta sig att bli sjukare än normalt på grund av ett sämre naturligt skydd än innan pandemin?

– Det är en fråga som många har diskuterat på senare tid. Man kan tala om en infektionsskuld, särskilt hos barn vars immunförsvar behöver tränas och hållas aktivt. Barn blir ju ofta sjuka upp till sex gånger per år, men nu är deras immunförsvar inte lika tränat, varför influensan kan drabba dem hårdare.

Tora Woivalin poängterar dock att ovan nämnda endast är en hypotes.

– Ingen kan säga att det verkligen blir på det viset.

Vaccinationer på kommande

På ÅHS är planeringen gällande vaccinationer mot influensan för närvarande i full gång. Sannolikt kommer vaccinet till Åland under oktober månads första halva, varefter allmänheten erbjuds vaccinet under november – i första hand personer i olika riskgrupper.

Talar vi då om samma riskgrupper som prioriterades högst när covid-19-vaccinationerna inleddes?

– Inte exakt. Det är samma riskgrupper som det alltid har varit när det gäller influensan, hjärtsjuka, njursjuka, personer över 65 år samt barn under tre år. Men det finns även många andra sjukdomar som räknas in i riskgrupperna. De som tillhör en riskgrupp brukar vara medvetna om det.

Är det extra viktigt i år att riskgrupperna vaccinerar sig mot influensan i och med att symptomen vid influensa och covid-19 påminner om varandra?

– Ja, det är viktigt att de som är i riskgrupp för covid-19 vaccinerar sig mot influensa. Dels av orsaken du nämner, men också för att personer som har risk att drabbas av allvarlig covid-19, också har risk att drabbas av allvarlig influensa.

Har covid-19-vaccinet någon som helst påverkan på säsongsinfluensan?

– Nej, det handlar om helt olika virus.