Planerna för att bolagisera Högskolan på Åland har pågått i flera år, men nu konkretiseras de. I november fick landskapsregeringen (LR) den utredning som professorerna Göran Djupsund och Henrik Wolff genomfört om hur högskolan bäst kan bolagiseras.  Efter det har juridiska byrån Svante Fagerlund Ab gjort en fördjupande analys och tagit fram ett konkret lagutkast. Nu har LR valt att tillsätta en projektgrupp för att räta ut de återstående frågetecknen.  – Den ska lösa alla de praktiska och administrativa utmaningar som finns. Man ska förbereda högskolan för att övergå till ett bolag, och där finns ett antal saker man behöver se över, säger Tony Asumaa.  Bland annat handlar det om att i år göra om högskolan till en egen resultatenhet, ett bolag inom landskapsorganisationen, för att om knappt två år övergå i ett riktigt aktiebolag.  – I riket är alla yrkeshögskolor i dag aktiebolag. Men det är en begränsad form av aktiebolag, där ingen vinst får genereras och ägarstämmans inflytande begränsas.  En viktig fråga att lösa före bolagiseringen är momsfrågan. I dag får högskolan tillbaka de 900.000 euro man betalar i moms. Men som ett aktiebolag är det andra regler som gäller. Det är dock inte landskapets behörighet, utan en överenskommelse måste slutas med regeringen i Helsingfors.  – Vi måste vara oerhört noga så att högskolan inte åker på en momssmäll runt miljonen, säger Tony Asumaa.LR ensam ägareLandskapsregeringen kommer att vara enda ägaren i första skedet, men då högskolebolaget ska generera egna intäkter vid sidan av de medel man får från landskapet kan också andra ägare släppas in på sikt.  – I framtiden kan det bli riktade aktieemissioner. Men också medelinsamlingar där man kan knyta andra instanser till högskolan och få in medel till verksamheten, säger högskolans tf rektor Sven Schauman.  Även utbildningsministern, som tror att landskapet kommer stå för ungefär 80 procent av finansieringen, tror att det finns intresse från andra att bidra till Högskolan på Åland.  – De finlandssvenska fonderna har varit ganska duktiga på att kapitalisera upp yrkeshögskolorna och universiteten i Finland, och nog vågar jag påstå att de är lika intresserade av att vara med också på Åland.Vad är den stora fördelen för högskolan i att ombildas till bolag?– Vi får en större autonomi för att snabbare kunna reagera på förändringar i samhället. En tydligare ägarstyrning har vi ju efterfrågat. En större möjlighet att ingå avtal och olika projekt med samarbetspartners och andra universitet och högskolor, säger Sven Schauman.  Han ser också en fördel med bolagsformen då det gäller visstidsavtal med exempelvis gästprofessorer.  – Det här skulle kunna möjliggöra en flexiblare modell med professorer som kommer in på tio eller tjugo procent inom de intressanta områden vi jobbar med.Inga politikerDen större autonomin, självbestämmandet, ska ge högskolan större möjligheter att dels anpassa utbildningar efter samhällsutvecklingen, dels arbeta i närmare samarbete med näringslivet.Autonomin ska också synas i bolagets styrelse. Om Tony Asumaa får som han vill kommer den inte att bestå av politiker, vilket är vanligt i andra landskapsägda verksamheter.  – I de här sammanhangen vill jag inte ha någon politik alls. Jag vill nog sätta politiken åt sidan och se på kompetens. Det är för högskolans och de studerandes bästa vi ska arbeta, och för framtiden på Åland. Politiken får vi syssla med på andra ställen.Viktig rekryteringSedan Jonas Waller meddelade att han slutar som rektor för högskolan i januari har processen pågått för att hitta hans ersättare. Tony Asumaa säger att med tanke på bolagiseringen är det arbetet mycket viktigt. Inte minst eftersom rektorn av allt att döma också blir vd för det nya bolaget.  – Det är otroligt viktigt att högskolans styrelse hittar rätt profil med tanke på vad som komma skall. Rektor, vd och styrelse är de som måste ha rätt kompetens för att inte gå vilse i blåbärsskogen, säger Tony Asumaa.  Vid sidan av bolagiseringsprocessen pågår också arbetet med att föra över den gymnasiala sjöfartsutbildningen från högskolan till gymnasiet. LR har tillsatt en projektgrupp som ska skapa ett bättre samarbete mellan sjöfartsutbildningarna på de båda nivåerna och Sjöräddningscentret.

Jonas Bladh