Ungefär 150 personer hade slutit upp i Alandicas auditorium i går kväll för att ta del av landskapsregeringens presentation av kortruttsprojektet.
Kvällen inleddes av infrastrukturminister Mika Nordberg (MSÅ). Han sade att all information om projektet visserligen har presenterats vid olika tillfällen de senaste åren, men att man från regeringens sida upplevt ett behov av en övergripande presentation där allmänheten också ges möjlighet att ställa frågor.
Han konstaterade att en variant av kortrutten var på tapeten redan 1959 utan resultat, och att den version som nu är på väg att förverkligas är resultatet av tre landskapsregeringars insatser.
Yvonne Österlund, avdelningschef på infrastrukturavdelningen, och projektchef Ian Bergström gick igenom de olika stegen i projektets tillkomst. Därefter fick även entreprenörerna Bengt Eriksson från Eriksson bygg, Tomas Lindqvist från Ansgar och Mats Rosin från FinFerries komma till tals.
De senare poängterade alla de positiva i att åländska, och i FinFerries fall finländska, företag anlitats för att förverkliga kortrutten. Sysselsättningseffekten i regionen i allmänhet och i skärgården i synnerhet lyftes fram.
Mats Rosin betonade också FinFerries teknologiska landvinningar och de utmärkelser de fått för hybridfärjan Elektra. FinFerries projektledare Kaj Jansson gav en närmare beskrivning av just den tekniska aspekten av den kommande Föglöfärjan.
Det blev snabbt uppenbart att många i publiken kommit dit för frågestundens skull snarare än för genomgången. Visserligen hade landskapsregeringen begärt in frågor i förväg, men sådana fanns det bara fem av. Därefter gavs publiken möjlighet att ställa fria frågor.
Det ställdes frågor av olika slag. De ekonomiska konsekvenserna av kortruttsprojektet fick en del uppmärksamhet.
Vilka de faktiska driftskostnaderna som uppstår kring den upphandlade färjtrafiken kom upp, likaså vilket år man kommer att se besparingar på grund av den nya färjan.
– Rent generellt uppstår besparingen samma år som trafikomställningen sker, sade Ian Bergström.
Frågor rörande markanvändning kom också upp.
– Jag tycker det är beklagligt att vi som bor i ändan av rutten inte har kommit till tals. Som det är i dag finns det inte vägkapacitet till Svinö, sade Robert Williams (Ob) som bor just i Svinö.
Enligt Mika Nordberg är det redan i dag allmän väg genom Svinö by och ingen egentlig skillnad om det kör 400 eller 600 bilar per dygn på den.
Ian Bergström noterade också att kommunerna gavs möjlighet att ge sina synpunkter i samband med att miljökonsekvensbedömningen gjordes.
Några frågeställare ifrågasatte nyttan för brukarna, både Föglöborna men även invånarna på Sottunga och Kökar som i och med kortrutten binds ihop färjtrafikmässigt med östra Föglö i stället för med Svinö.
– Har ni frågat slutbrukarna vad de tycker? Den här lösningen ger nästan inga fördelar för Föglöborna, sade Rainer Juslin (Lib) från Föglö.
Även Föglöbon Mikaela Englund ifrågasatte nyttan med vad hon kallade några minuters inbesparing.
– Man måste ändå pendla med allt vad det innebär. Tror regeringen att kortrutten ska vända trenden och öka inflyttningen till Föglö? sade hon.
Mika Nordberg sade att den nya färjrutten inte nödvändigtvis kan vända befolkningstrenden. Däremot ansåg han kortrutten vara något positivt både för skärgårdsborna och för skattebetalarna. Enligt honom har man inte kunnat skapa någon tidsinbesparing för för Sottungaborna, men att däremot invånare på både Föglö och Kökar kommer att spara tid.
Mest uppmärksamhet gavs ändå åt olika frågor rörande tunnelalternativet.
Stanley Sommarlund undrade till exempel varför landskapsregeringen inte begärt in offerter på en tunnelförbindelse i samband med arbetet med kortrutten.
– De projekt som hade en återbetalningstid på under 40 år gick vidare, och tunnelalternativet kvalificerade inte, sade Mika Nordberg och påpekade att den gallringen gjordes av landskapsregeringen redan 2013.
Han sade också att regeringen inte kan begära in offerter på samma sätt som privatpersoner utan måste hålla sig till lagstiftningen om offentliga upphandlingar.
Yvonne Österlund sade att landskapet utrett tunnelalternativet tre gånger genom åren.
– Det går visserligen att bygga en tunnel till Föglö, men att det kostar väldigt mycket, sade hon.
Vid ett flertal tillfällen noterade lagtingspolitikerna i rummet att debatten kommer att fortsätta i måndagens plenum.
Henrik Herlin