I mars 2016 trädde Ålands nya körkortslag i kraft. En sak som förändrades var längden på körförbuden som döms ut vid rattfylleribrott. Åland införde en strängare lagstiftning med längre körförbud: minst ett år vid rattfylleri och minst två år vid grovt rattfylleri.
Alldeles för långt, tyckte en majoritet i Åbo hovrätt, som i januari 2017 beslutade att inte tillämpa den åländska lagstiftningen. Hovrätten ansåg att den åländska lagstiftningen kränkte den dömda mannens grundlagsenliga rätt till likhet inför lagen. Enligt finsk lagstiftning skulle hans körförbud ha blivit högst tre månader.Ärendet fördes till Högsta domstolen av landskapsåklagare Peter Rikberg.
Inte grundlagsstridigI går kom domen, där Högsta domstolen sågar hovrättens resonemang.
Den åländska bestämmelsen om körförbudens längd är likadan för alla som har gjort sig skyldiga till rattfylleri på Åland. Den särbehandlar inte någon på grund av till exempel boningsort och den strider inte mot grundlagens krav på att alla ska vara lika inför lagen, enligt Högsta domstolen.
Åland har rätt att belägga brott mot landskapslagstiftning med straff, förutsatt att straffet inte är oproportionerligt i förhållande till dess ändamål. Ett oproportionerligt straff kan strida mot grundlagens bestämmelser. Skulle man pröva åländska straffstadgandens skälighet genom att jämföra dem med finsk lagstiftning skulle innebörden av Ålands rätt att belägga brott med straff mista sitt innehåll.
I de här fallet tycker Högsta domstolen inte att körförbudet är oproportionerligt i förhållande till dess ändamål och det brott som mannen begått.
Högsta domstolen konstaterar också att innehållet i en åländsk lag, som har passerat lagstiftningskontrollen, inte kan angripas på grunden att innehållet skulle strida mot behörighetsfördelningen mellan Finland och Åland.
”Problematiskt”Landskapsåklagare Peter Rikberg säger att utfallet blev som han förväntade sig.– Det här betyder i praktiken att de långa körförbuden gäller i fortsättningen.
Domen är kort, koncis och tydlig, säger han.–  Man säger att när Åland har fått lagstiftningsbehörighet på ett område kan man inte använda rikets motsvarande lagstiftning.
Peter Rikberg lyfter även fram att Högsta domstolen konstaterar att det inte är ojämlikt att man dömer på ett sätt i Finland och ett annat sätt på Åland.– Det är lika för alla som begår rattfylleri på Åland.
Det bästa är att rättsläget nu är klart igen, säger han.– Det har varit problematiskt för alla parter att tingsrätten och hovrätten har haft olika tolkningar. Särskilt för svarandena som varit utsatta för det här.
13 ärenden tillÅlands tingsrätt har sedan Åbo hovrätts dom i januari 2017 fortsatt att tillämpa den åländska lagstiftningen i mål där körförbud har dömts ut. Tingsrätten har bland annat motiverat detta med att ”själva poängen med självstyret är att lagstiftningen mellan Åland och riket kan vara olik”.
Åbo hovrätt har för sin del fortsatt att ändra tingsrättens körförbud. Det har lett till att landskapsåklagarämbetet har besvärat sig till Högsta domstolen i ytterligare 13 fall. Besvärtillstånd har inte beviljats för något av dem än så länge.– Vi har inte fått besked alls från Högsta domstolen angående dem, säger Peter Rikberg.
Om besvärstillstånd beviljas skulle ärendena kunna avgöras med ett klumpbeslut. Om besvärstillstånd inte beviljas vinner Åbo hovrätts domar laga kraft.– Jag kan egentligen inte alls spekulera om hur det blir, säger han. 

Anna Jakobsson