FN:s klimatpanel IPCC:s klimatrapport publicerades i slutet av september. Där beskrivs hur klimatförändringen påverkar haven och världens istäckta områden.En aspekt som tas upp är havsnivåerna, som kommer fortsätta att stiga i århundraden.Enligt IPPC höjs havsnivåerna med 30–60 centimeter om man kraftigt reducerar utsläppen av växthusgaser och om den globala uppvärmningen håller sig under två grader.Om utsläppen av växthusgaser fortsätter att öka väntas havsnivån stiga med 60–110 centimeter.På Åland motverkar landhöjningen att havsnivån stiger.– De kompenserar varandra. Men om havsnivån börjar stiga kraftigt finns det en gräns där landhöjningen inte längre kompenserar, säger vattenbiolog Susanne Vävare.Rapporterar till EULandhöjningen på Åland är cirka 50 centimeter per hundra år. Det betyder att den blir cirka 40 centimeter till år 2100.Enligt IPCC:s värsta scenario, med en höjning på 110 centimeter, blir nettoförhöjningen av havsnivån på Åland 70 centimeter till år 2100.Landskapsregeringen har tagit fram översvämningskartor, som bland annat ingår i klimatpromemorian från 2014. Där visar man hur högt havsvattnet når om nivån ökar med två till fem meter.Landskapsregeringen gör även regelbundna rapporteringar till EU, i enlighet med översvämningsdirektivet. Av den senaste redogörelsen, från mars i år, framgår att en havsnivåhöjning på två meter endast skulle påverka enstaka fastigheter som används för året runtboende. Antalet drabbade fastigheter med fritidsbyggnader kan däremot blir betydande.Mer känsligtRisker som lyfts upp i redogörelsen är att en av Ålands vatten Ab:s tre vattentäkter kan börja påverkas vid en havsnivåhöjning på lite mer än en meter. Mariehamns flygplats kan påverkas vid en höjning med lite mindre än två meter.– Om vattennivån blir en meter högre uppstår även mer känslighet för variationer av vattenståndet, säger miljöingenjör Stig Abrahamsson som har skrivit redogörelsen.Meteorologiska institutet uppger till exempel ett vattenstånd på plus 102 centimeter som rekordvärdet i Föglö. Det uppmättes i januari 2007.I landskapsregeringens klimatpromemoria från 2014 listas många andra förväntade klimatförändringar på Åland till år 2100. För Östersjöns del nämns bland annat ökad försurning och algblomning, mer syrefria bottnar, lägre salthalt och ett förändrat ekosystem.

Anna Jakobsson