Mises verksamhetsledare Sofie Dahlsten berättar att det är den avfallslag som trädde i kraft i januari 2019 som fastslår att det är kommunerna som har ansvar för hushållens avfallshantering. 
– Det gäller allt från tömning av kärl till slamtransporter. Sedan lagen trädde i kraft har kommunerna haft en övergångsperiod men 2021 är det kommunernas ansvar att samordna slamtransporterna.
Kärltömningen har sedan tidigare upphandlats av Mise, och Sofie Dahlsten menar att syftet med den nya lagen för Mise är att det offentliga ska kunna ta kontroll över avfallsflödena.
– Lagen säger att det är kommunens ansvar och då kan kommunen antingen köpa egna bilar eller upphandla tjänsten. Den politiska linjen har varit att man ska köpa tjänsterna från den privata marknaden.
Kostnadseffektivt och klimatsmart
Sofie Dahlsten säger att det i dag, med en privat marknad, inte finns någon skarp tillsyn kring slamtömningen. Enligt de flesta tillstånden ska brunnarna tömmas en gång per år.
– Fast det är kommunens ansvar så finns det ingen tillsyn, oftast på grund av resursbrist. Men nu när vi tar kontrollen över avfallsflödena kommer vi med hjälp av register och mer samarbete med kommunernas byggnadsinspektioner att se till att inget hamnar på fel ställe. Det handlar om miljön.
Hon säger att den process som nu inleds är densamma som när Mise tog över den vanliga avfallshanteringen.
– Då fanns inte några register hos kommunerna. Det var ingen som hade koll på om någon eldade upp eller grävde ner sina sopor på gården. I dag har vi en helt annan insyn eftersom vi har tagit kontroll. 
Hon nämner att de miljömål som antas både på EU-nivå och nationellt blir allt hårdare.
– Vi tar kontroll över avfallsflödena för att kostnadseffektivt och framför allt klimatsmart kunna hantera avfallen på Åland i framtiden.
Bättre priser
Sofie Dahlsten menar att man med en centraliserande styrning i slutändan kommer att kunna ge kunderna ett bättre pris.
– Vi kommer att hantera större volymer vilket leder till att vi snabbare kan utvecklas i takt med alla de mål som ritas upp. Vi följer bara de riktlinjer som man politiskt tagit fram, syftet är inte att förstöra och göra det sämre för folk utan snarare tvärtom.
Hon nämner vidare att en större enhet kan jobba närmare med kommunerna och kunderna för att hitta bättre och mer miljövänliga lösningar.
– Vi hänger med forskning och utveckling och är i nära dialog med kommunerna. När man har mer resurser är det lättare att utveckla en tjänst än när man bara utför den för minsta möjliga kostnad. Vi vill förbättra och komma ett steg vidare i arbetet med att uppfylla ett hållbart Åland.
”Har inte råd”
En som reagerat på förändringen är Anders Eriksson.
– Det här är precis samma röra som när Mise tog över avfallshanteringen i Mariehamn. Allt fungerar redan klanderfritt i dag och jag är kritisk till att vi, med den ekonomiska höst vi har framför oss, ska syssla med den här typen av dubbelarbete. 
Han menar att det är olyckligt att det offentliga ska slå sönder ett redan fungerande system som varit förhållandevis kostnadseffektivt och framför allt konkurrensutsatt.
– Den här typen av planhushållningsåtgärder kommer leda till att vi snart bara har en enda entreprenör kvar och man behöver inte vara särskilt intelligent för att räkna ut hur priserna ser ut den dagen. I ett borgerligt samhälle behöver vi se till att den privata företagandet fungerar och har rätt förutsättningar. Åland har inte råd med en massa tungrotade samhällsorganisationer som enbart skapar byråkrati.
Anders Eriksson satt själv inte i lagtinget när den förra regeringen lade fram och antog lagen.
– Jag kommer att initiera en process så att vi kan titta på den här lagen och få till stånd en ändring.

Kevin Eriksson