Enligt Magnus Gustafsson är lagservicen alldeles för dålig på Åland.– Det finns en överenskommelseförordning om att landskapet ska få sköta en viss del av polisverksamheten. Det är dags att man börjar sköta det då, säger han.Den åländska polislagen reglerar polisens verksamhet och befogenheter. Den följer i huvudsak Finlands polislag, men från åländskt håll man ville man ändå ha en egen åländsk lag på det här området och inte en så kallad blankettlag som skulle ha inneburit att den finska lagen hade tillämpats på Åland.Lagstiftningsbehörigheten i fråga om polisens verksamhet är delad mellan Finland och Åland. Till vissa delar är det alltså den finska polislagen som gäller, oavsett vad det står i den åländska lagen.Enligt Ålands polisförening har Finlands polislag ändrats tretton gånger utan att den åländska polislagen har ändrats på motsvarande sätt. Detta faktum innebär att polismän först måste läsa den åländska lagen och sedan granska vilka ändringar som har skett i polislagen i Finland, samt bedöma om ändringarna omfattas av finsk lagstiftningsbehörighet eller inte.ArbetarskyddsbrottPolisföreningen anser att detta behöver granskas omedelbart, eftersom lagstiftningen till stora delar gäller individers fri- och rättigheter. Både poliser och medborgare behöver en klar lagstiftning, skriver man.– Vi använder polislagen hela tiden, säger Magnus Gustafsson.Frågan är om situationen är så bristfällig att någon typ av arbetarskyddsbrott föreligger, skriver föreningen till Justitiekanslern (JK).Läget kompliceras ytterligare av att åländska lagtexter inte uppdateras när någon del av dem ändras. Ålands lagsamling ges ut som tryckt lagbok vart fjärde år.– När den åländska lagboken kommer ut är den redan för gammal. Det finns ingen uppdaterad lagbok, säger Magnus Gustafsson.I stället är det ett lösbladssystem av Ålands författningssamling som gäller.– Vi ska gräva och gräva och gräva för att få reda på vad som gäller. Och att börja bläddra i detta när man är ute på patrull? Det går inte mer.”Det sköts inte om”I skrivelsen till JK nämner Polisföreningen även bristen på anvisningar och föreskrifter för arbetet. Polisföreningen tar här upp reglerna om utryckningsfordon som exempel på hur landskapsregeringen har misslyckats med att ge klarhet i hur lagstiftningen ska tolkas.Exemplet är bara toppen av ett isberg, säger Magnus Gustafsson.– Den större poängen är att polisen arbetar enligt arbetsskyddslagen. Det är ett farligt arbete. Då är arbetsgivaren skyldig att se till att det finns anvisningar om hur vi ska göra. Nu finns varken lagarna eller anvisningarna. Det sköts inte om.”Inget rättsskydd”Bristerna i lagstiftningen innebär en risk för felaktiga beslut.– Inte är det någon annan än jag och mina kollegor som hålls ansvariga i så fall. Och vi har inte ens fullgott skydd för det, säger Magnus Gustafsson.Till skillnad från i Finland finns nämligen ingen åländsk lagstiftning som garanterar poliserna ersättning för rättegångskostnader om de dras inför rätta på grund av ett beslut som de fattat.I stället avgörs frågan om ersättning från fall till fall av polismästaren.Detta kritiserar Ålands polisförening kraftigt i skrivelsen till JK.– Om vi gör inskränkningar i någons personliga sfär – och gör något fel eftersom vi inte har tittat i rätt lag – så har vi inget rättsskydd. Man ska inte, i en traumatisk situation, behöva författa en anhållan om hur viktigt det är att man ska få den här ersättningen. Det ska inte vara en enskild bedömning varje gång, säger Magnus Gustafsson.Det här är inte första gången som polisen påtalat det här, säger han.– Det har gjorts genom tiderna.

Anna Jakobsson