Ålands största pågående byggprojekt har, i relativ undanskymdhet, nått halvvägs. Rivningsarbetena vid Västerhamns vanligtvis mest trafikerade angöringsplats, kaj 3, inleddes i slutet av februari och avslutades i början av maj. Ett knappt år efter startskottet för det mer än 18 miljoner euro dyra projektet får besökare innanför avspärrningarna en god bild av den nya konstruktionen. De sydligaste pålarna visar hur den knappt 250 meter långa kajens nya sydsida ligger avsevärt längre västerut än föregångarens. – Skillnaden mot den tidigare kajen är knappt 21 meter, säger Alef Jansson.
Tre större nyheter
Han sammanfattar jätteprojektet i tre stora nyheter. För det första medför den nya kajens västliga vinkel en större kapacitet, särskilt i förhållande till längre fartyg, som Viking Lines pågående nybygge Viking Glory. – Riktigt långa fartyg har även tidigare kunnat angöra kaj 3, men då har de ofta hindrat verksamheten vid kaj 4. Med den nya konstruktionen kan vi nyttja bägge kajer samtidigt, säger Alef Jansson. För det andra tillåter den nya, nio meter breda matargången, ”skywayen”, betydligt större passagerarflöden. – En av de tre nya landgångarna blir en dubbeldäckare med två våningar. Och tack vare rullband i matargången kan passagerare snabbare ta sig särskilt till sydliga kaj 6, dit många vandrar vid så kallade picknick-kryssningar. Den tredje nyheten, utrustning för automatisk förtöjning (som även Långnäs hamn har investerat i), upphandlades i somras för 2 miljoner euro. – Tack vare vakuumteknik behövs ingen trosshantering. Systemet, som styrs från fartygens bryggor, kan förtöja ett fartyg på 60 sekunder. Leverantören Trelleborg Marine Systems Australia garanterar att tekniken fungerar under minst 98 procent av året. Hamnen arbetar för närvarande med att 3d-scanna vart och ett av de nio fartyg som väntas trafikera kaj 3 efter installationen. Kan du ge något mått på hur mycket hamnens kapacitet ökar med? – Det beror på hur trafiken utvecklas och hur vi planerar den. Vad jag kan säga är att vi nu gör allt vi rimligen kan göra, och att hamnen blir rustad och flexibel för lång tid framöver.
En kombivägg
Gamla kaj 3:s nordligaste del, pontonen Alex, har sedan byggstarten sålts till Helsingfors hamn. Där pontonen låg finns nu en halvfärdig betongkonstruktion, för den framtida biltrafiken till fartygets akter, som ska förses med en stålklaff. Strax söderöver har delar av den tidigare kajbalken ersatts av sprängsten och krossgrus. – Där den tunga trafiken ska gå, säger Alef Jansson. Längre söderut arbetar en handfull anställda vid huvudentreprenören Eriksson Bygg Ab med form- och gjutningsarbeten bland pålarna. – Den här delen av locket gjöt vi igår, betongen är fortfarande varm. Totalt kommer kajen bestå av mellan 8.000 och 9.000 kubikmeter betong, säger arbetsledare Bosse Timonen. Vad är mest utmanande i arbetet? – Som vanligt: arbetena under vattnet. Just nu försvåras en del av formarbetet av högvattnet. Bosse Timonen säger att väderleken i övrigt är utmärkt. – För gjutarbeten är temperaturen perfekt. Om vi får mycket snö kommer jobbet att ta 50 procent längre tid. De armerade pålarna, som ersätter den gamla kajens spontvägg, har genomsnittliga djupgåenden på 25 meter. – Många av dem når inte berget, som ligger 50 meter ned, men det räcker ändå, säger Alef Jansson. Han visar den så kallade kombiväggen, uppbyggd av växelvisa borrpålar och spontar, som enkelt uttryckt följer den tidigare kajens kant. Ytterligare något söderöver visar han några av de närmare 100 dragstag som fäster den nya kajbalken i den gamla dito. – De förhindrar den nya, tunga konstruktionen från att tippa ut i sjön. Dragstagen gjuts in i formar för att hindra korrosion.
Projicerar välkomnande
Alef Jansson är mycket entusiastisk när han därpå visar delar av Byggnadsfirma Hans Mattsson Ab:s arbete med matargången. – För den som har arbetat med stål är det här riktigt häftigt. Ingenting svetsas på plats, utan delarna levereras färdiga att bulta ihop. Det förutsätter millimeterprecision. Matargången, som byggs av 350 ton stål och ansluter till terminalbyggnaden på två skilda ställen, får ingen uppvärmning, men stora glasrutor. – Just nu funderar vi på att projicera kanske ”Välkommen till Mariehamn” på glaset. Det kunde bli riktigt snyggt, säger Alef Jansson. Han berömmer entreprenörerna, som just nu ligger drygt två månader före tidsplanen. – Ett så här stort arbete i hamnen medför många utmaningar, särskilt under högsäsongen. Allt har löpt på smidigare och säkrare än vad jag hade vågat hoppas. Gjutarbetena och matargången väntas vara färdiga i vår. Landgångarna och det automatiska förtöjningssystemet ska vara på plats under den tidiga hösten, och de första fartygen välkomnas i slutet av året.

Robert Vickström