EU:s jordbruksministrar har godkänt reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken för 2023-2027.

– Det har varit en ganska lång process, man har förhandlat länge, säger Sölve Högman som är byråchef vid landskapsregeringens jordbruksbyrå.

Kompromissen nåddes efter trepartsförhandlingar med EU-institutionerna rådet, parlamentet och kommissionen.

– Det är egentligen inte klart till hundra procent. Nu ska parlamentet också fatta beslut. Det man tror är att de gröna och vänstern röstar emot förslaget medan resten röstar för. Det skulle innebära att förslaget går igenom, säger Sölve Högman.

”Väldigt viktigt”

Den stora skillnaden som förslaget skulle innebära för Ålands del har att göra med hur man jobbar med jordbruksfrågorna inom landet. Det ska finnas en så kallad CAP-strategiplan för periodens jordbrukspolitik per medlemsstat.

– Åland kommer att ingå med hela landet, och vi behöver få ihop våra åtgärder.

– Kunderna ska inte behöva märka av det, men det blir ett annat sätt att arbeta. Det motsvarar ungefär hur man arbetar inom fiskeripolitiken, säger Sölve Högman.

Innehållsmässigt innebär förslaget däremot inte någon väldigt stor skillnad jämfört med den nuvarande perioden.

– Man kan göra samma saker som nu, säger Sölve Högman.

Det som är viktigast för Ålands och Finlands del är att det fortfarande går att rikta en större andel stöd till djurproduktionen, det vill säga för mjölk- och köttdjur.

– Där har vi svårt att vara konkurrenskraftiga i ett EU-sammanhang. Det är väldigt viktigt att det systemet kan finnas kvar. 

Budgeten klar

Miljö- och klimatåtgärderna i det nya systemet har inte varit av särskilt stort intresse i Finland, enligt Sölve Högman

– Man satsar så mycket på miljöstöd ändå.

Budgeten för jordbrukspolitiken blev klar för ett år sedan.

– Den är förhållandevis positiv för Finlands del. Man har fått en relativt bra tilldelning av pengar.

Alla målsättningar om förenklingar på området är mycket svåra att uppnå, säger han.

– Det är svårt när så många ska komma överens.