På landskapsregeringens (LR) uppdrag har Åsub utrett hur de åländska kommunerna skulle klara sig under en så kallad kriskommunlag. I det förslag som Åsub lägger fram, som baserar sig på tidsperioden 2014 till 2018, är det bara Jomala och Sund som klarar sig, resten av kommunerna får anmärkningar.
Kansliminister Harry Jansson vill dock inte dra allt för stora växlar, utan menar att det ännu är mycket jobb kvar att göra innan en ny lag kan lämnas till lagtinget.
– Det här är ett basresultat som vi begärt från Åsub, en första definition av hur nyckeltal kunde ligga till grund för en bedömning av kommunernas ekonomi.
Ha klart juridiskt
Anledningen till att LR alls utreder en lag som reglerar när en kommun ska anses vara i kris är att man intagit en diametralt motsatt inriktning till kommunreformen jämfört med den förra landskapsregeringen. I stället för en kommunreform som stipulerar hur det kommunala fältet ska utformas vill den nya regeringen i stället att kommuner ska gå samman på frivillig väg. Om sådana samgångar inte sker, och en kommun inte klarar att tillhandahålla den lagstadgade servicen till sina invånare, ska LR kunna gripa in och sista hand slå samman kommunen med en annan.
– Vi känner att man behöver ha det helt klart juridiskt om och när LR kan ingripa när en kommun är på ekonomiskt obestånd, säger Harry Jansson.
Flera alternativ
Kansliministern säger att Åsubs modell är ett alternativ, men LR kommer att se till en rad nyckeltal när man formar den nya lagen.
– Vi får se vilka kriterier vi vill använda, det finns flera att laborera med. Som att man har underskott i balansen under en längre period, det är allvarligt med långvarigt bokslutsunderskott. Sedan har vi årsavdrag, resultatet när inkomster ställs mot utgifter. Har du negativt årsbidrag är det en situation som behöver tända varningslampor.
Harry Jansson nämner också lånesituationen och betalningsförmågan, hur soliditeten ska värderas. Men han påtalar också att det kommer bli en svår uppgift att skapa en lag som fungerar på hela det åländska kommunfältet, som ju skiljer sig mycket åt både ekonomiskt och befolknings- och storleksmässigt.
– Utmaningen för oss, politiskt, är att se hur det slår ekonomiskt mot kommuner i olika kategorier. Vi har ju små kommuner som är ganska sårbara, och så har vi Mariehamn som står i en klass för sig. Det är de skillnaderna som gör att man måste vara noggrann innan man i lagform lägger förslag på hur nyckeltalen ska aktiveras.
– Men utgångspunkten är att varje kommunal enhet ska kunna ge sina invånare den grundservice man har rätt till enligt lag, och det är därför begreppet kriskommun kommit in. För att ingen ålänning ska behöva känna oro.
Stöden viktigast
När en kriskommunlag kan bli aktuell för lagtinget vet Harry Jansson inte i dag. LR funderar som bäst på hur man ska ändra de kommunlagar som lagtinget antog för ett drygt år sedan och som reglerar kommunreformen.
– Vi har kunnat konstatera att det inte är någon panik, så länge kommunerna vet att det är frivillighet som gäller nu.
Samtidigt vill LR öppna för möjligheten för kommuner att gå samman på frivillig väg, vilket förhindras av nu gällande lagstiftning, och tittar därför på såväl lagen som vilka understöd som ska finnas för kommuner som väljer det alternativet. Om man ställer de två mot varandra väljer Jansson att prioritera stöden.
– Det skulle jag säga. Det är det som kommunerna först och främst tittar på, att de inte straffas ekonomiskt om de går samman utan att det finns ett mervärde som täcker kostnaderna för fusionen, säger Harry Jansson.

Jonas Bladh