Landskapsregeringens arbete med att ta fram en havsplan grundar sig i det EU-direktiv som fastslår att alla nationer inom unionen bör ha en egen havsplan för hur man ska förvalta och skydda havet innan mars 2021.
Sedan arbetet på Åland inleddes 2018 har projektkoordinator Stefan Husa samlat information och haft höranden, och under fredagen presenterar landskapsregeringen ett första förslag som nu skickas på remiss.
Havsplanen har tidigare inte förankrats politiskt, och tanken nu är att berörda parter ska kunna lämna sina åsikter innan ett andra förslag arbetas fram under senvåren 2020.
– Sedan ska planen förankras politiskt och slutligen godkännas i slutet av 2020, säger Mikael Wennström.
Havsplanen är ett vägledande dokument som kommer att omfatta både det inre och det yttre territorialvattnet.
– Ålands havsområden används i väldigt stor utsträckning av olika verksamheter och där har vi tittat på olika områden och verksamheter, säger Stefan Husa.
Han konstaterar till exempel att det i havsplanen finns två områden som är lämpliga för vindkraftparker.
– Havsplanen är en rekommendation och sammanfattning men innefattar inte några krav. Havsplanen fokuserar på lokalisering av olika verksamheter. Däremot kan den användas som underlag när till exempel verksamheter söker olika tillstånd i anslutning till havet, säger Mikael Wennström.
Andra verksamheter som havsplanen tar ställning till är till exempel fiskodling och rekreation och Stefan Husa säger att många kulturhistoriskt värdefulla områden lyfts fram i havsplanen.

Kevin Eriksson