Resultaten från den senaste Pisa-undersökningen, som genomfördes i fjol, publiceras under tisdagsförmiddagen.
Enligt undersökningen fortsätter trenden med sjunkande kunskapsnivåer bland Finlands 15-åringar.
Inom området läsförståelse faller de finländska elevernas resultat från 526 poäng 2015 till 520 poäng 2018. Det ger Finland, som toppade läsförståelselistan 2006 med 547 poäng, en sjundeplats bland de 99 deltagande regionerna.
Kunskapsnivåerna inom matematik faller från 511 poäng till 507 poäng, vilket placerar Finland på 16:e plats.
Det största tappet sker inom naturvetenskap, där Finlands poäng sjunker från 531 poäng till 522 poäng. 522 poäng räcker till en sjätteplats på listan.
De finländska kunskapsnivåerna är fortsättningsvis avsevärt högre än kunskapsnivåerna i det genomsnittliga OECD-landet.
Medelpoängen inom läsförståelse är i den senaste undersökningen 487 poäng. Medelpoängerna inom matematik och naturvetenskap är 489 poäng för vardera ämnet.
Stor skillnad mellan könen
Undersökningsledarna framhåller för Finlands del främst två slutsatser i en sammanfattning: Den växande klyftan hänförlig till elevers socioekonomiska bakgrunder, samt den alltjämt stora skillnaden mellan flickors och pojkars nivåer av läsförståelse.
Elevernas socioekonomiska bakgrunder förklarar, enligt undersökningen, skillnader motsvarande 79 poäng.
Det är lägre än OECD-genomsnittet om 89 poäng, men högre än de 61 poäng som var skillnaden år 2009.
Skillnaderna mellan könen är mindre än skillnaderna mellan elever med olika socioekonomiska bakgrunder.
Könsskillnaderna är överlägset störst inom läsförståelse, på vilket område de 15-åriga flickorna i fjol presterade i genomsnitt 55 poäng bättre än de 15-åriga pojkarna.
Flickornas och pojkarnas läsförståelser har försämrats i liknande grader sedan 2009, då det så kallade könsgapet motsvarade 55 poäng.
Tillämpade kunskaper
Katarina Halme-Wiklund, specialsakkunnig vid landskapsregeringens utbildningsbyrå, säger att de åländska elevernas kunskapsnivåer sannolikt motsvarar kunskapsnivåerna i Finland.
– Det är jättesvårt att dra några slutsatser specifika för Åland i det här skedet. Vår erfarenhet är att flickors och pojkars läsförståelser skiljer sig även här.
Varför sjunker 15-åringarnas kunskapsnivåer på Åland och i Finland?
– En anledning kan vara att Pisa-undersökningen mäter elevernas förmågor att tillämpa kunskaper, och att detta område inte har prioriterats tillräckligt. En bättre helhet i undervisningen är en viktig prioritering i den nu tre år gamla läroplanen i Finland.
Katarina Halme-Wiklund konstaterar att även bland annat Sydkorea, som toppade listorna tillsammans med Finland 2006, har halkat ned i rankingen.
– Det är inte lätt att slå fast vad förbättringar och försämringar beror på.
Fokus på läsning
De stora skillnaderna mellan flickors och pojkars läsförståelser i 2012 och 2015 års undersökningar föranledde satsningar på bland annat projektet Läsfrämjande.
– Att öka unga pojkars läsande är fortsättningsvis den kanske viktigaste prioriteringen på området. Läsande i ung ålder inleder en positiv trend, medan de som inte läser hamnar i en ond cirkel med minskande uthållighet, säger Katarina Halme-Wiklund.
Den kommande åländska läroplanen, som ska tas i bruk i augusti 2021, lär enligt henne innehålla ett stort fokus på språkutvecklande arbetssätt.
– Men att få eleverna som har störst nytta av att läsa till att läsa mer utanför skoltid är tyvärr en svårare nöt att knäcka.
» Fakta
Pisa-undersökningen
– OECD-projektet Pisa-undersökningen mäter och utvärderar 15-åringars kunskapsnivåer i läsförståelse, matematik, naturvetenskap och problemlösning.
– Undersökningen, som genomförs vart tredje år sedan 2000, samlar ett växande antal länder. 2006 deltog 57 länder. Den senaste undersökningen genomfördes i fjol i 73 länder, uppdelade i 99 regioner.
– Finland har konstant placerat sig högt i undersökningarna. 2003 hade finländska 15-åringar de bästa kunskaperna inom läsförståelse och naturvetenskap, och de näst bästa kunskaperna inom matematik och problemlösning.
– Sedan 2006 har de finländska resultaten sjunkit inom samtliga områden.
– 5.649 finländska 15-åringar från 214 skolor, däribland två åländska högstadieskolor, deltog i den senaste undersökningen. Några Ålandsspecifika resultat har ännu inte publicerats.
Robert Vickström