Många markägare, inte minst i den fornlämningstäta byn Långbergsöda i Saltvik, har länge tryckt på för att kulturbyrån ska gräva ut de fornlämningar som finns i området. Enligt markägarna är gränserna för dessa fornlämningar alldeles för generösa, vilket helt i onödan hindrar dem från att utnyttja delar av sin mark.
Inför sommaren beviljade landskapsregeringen 50.000 euro för att gräva ut en fornlämning i Långbergsöda. När projektet nu är genomfört visar det sig att resultatet blev det som både markägarna och kulturbyrån hoppades på.– Från att ha varit 10,33 hektar är fornlämningen i dag 3,8 hektar. Jag tycker själv att det här är ett fantastiskt resultat som sporrar oss att gå vidare. Det är en tvist som pågått länge och vi vill lösa den, säger Tony Asumaa.
En stor succéAntikvarie Jenni Lucenius berättar att de gränser för fornlämningen som gällde innan sommarens utgrävning drogs upp på 1970-talet. Genom den nya utgrävningen och med hjälp av ny teknik har kulturbyrån kunnat ringa in vilka delar av området som faktiskt innehåller fornlämningar och vilka som inte gör det.
– Det är ett väldigt spännande projekt rent vetenskapligt plus att det kan leda till något bra, till att lösa den här tvisten mellan markägarna och kulturbyrån, säger hon.
Totalt grävde man 214 gropar och hittade 3.233 föremål på det område som visar sig ha innehållit tre olika boplatser.– Utgrävningarna var väldigt givande rent fyndmässigt och vi kommer att få massor med ny vetenskaplig information.
Enhetschefen Mikko Helminen säger att markägarna informerats om resultaten, som innebär att det skapas större möjligheter för normala skogsvårdsåtgärder och annan markanvändning.– Markägarna har efterfrågat det här väldigt länge, att veta var fornlämningarna finns, så på det sättet är det vi åstadkommit en stor succé, Jenni Lucenius.Varför reste de hit?
En bieffekt av att kulturbyrån gått markägarna till mötes är att man nu fått tillgång till över 3.000 nya föremål som kan visas upp för allmänheten och analyseras av forskare.– Alla föremål som vi hittat katalogiseras i Ålands museums samling, för det ska bedrivas forskning på föremålen. Vi vill också att resultaten ska komma allmänheten till del. Så föremålen ska inte gömmas i magasin, utan de ska forskas på och visas upp, säger Jenni Lucenius.
Bland det man hittat finns bland annat en plats där det tillverkades keramik under stenåldern.– Det här behöver vi titta vidare på. Vi får mycket ny information om stenåldern, hur människorna levde och vilka kontakter de hade.
Hur svårt är det att få allmänheten intresserad av stenåldern i jämförelse med vikingatiden?– Vikingtiden har populariserats mycket genom tv-serier och annan media. Vi vet mer om vikingatiden och kan relatera mer till den, den har en högre igenkänningsfaktor. Så det här är en utmaning för oss som sysslar med stenåldern, säger Jenni Lucenius.
Mikko Helminen påminner också om att de boplatser som finns i Långbergsöda hyste de allra första människorna som satte sin fot på Åland.– De reste 140 kilometer över havet från det finska fastlandet. Varför gjorde de denna resa? Varför lade de ner all denna möda på att ta sig hit?– Ja, vi tror ofta att vikingarna var äventyrare, men dessa stenåldersmänniskor var de riktiga äventyrarna, säger Jenni Lucenius.

Fredrik Rosenqvist