Ålands natur och miljö presenterar sitt förslag ”snabbrutten” vid en presskonferens på torsdagen. Man har tagit fram ett alternativ till landskapsregeringens kortrutt. Fokus ligger på bland annat snabba transporter, därav namnet snabbrutt.Förslaget tar sikte på målsättningen i landskapets hållbarhetsagenda, det vill säga att Åland ska vara ett hållbart samhälle 2051.– Det här kan vara den utredning som får lasset att tippa i den här frågan, så att vi kan fatta ett hållbart beslut, säger Simon Holmström som är ordförande för Ålands natur och miljö.UtmaningarArbetsgruppen bakom förslaget har bestått av sju personer: Simon Holmström, den tidigare regionplanechefen Gunda Åbonde-Wickström, statsvetaren Emil Johansson, skeppsbyggaringenjören Jan Grönstrand, skärgårdsrepresentanten Christian Pleijel och två personer som är anonyma.– Allas hjärtan brinner för hållbar utveckling i skärgårdsregionen, säger Simon Holmström.Utredningen har sakgranskats av en ekonom och förankrats hos personer från alla sex skärgårdskommuner.– Arbetet har varit intensivt och det har gjorts med ideella krafter. Ingen har jobbat för pengar och det här har inte kostat något i form av samhällsmedel, säger Simon Holmström.Man har utgått från tre stora utmaningar.– Det första är att den nuvarande flottan är koldioxidintensiv och fossildriven. Så kan det inte fortsätta, säger Simon Holmström.– Det kommer 17.000 ton koldioxid per år från skärgårdstrafiken. Per invånare i skärgården blir det 8.000 ton koldioxid. Det är väsentligt högre än genomsnittet för hela Sverige eller för Finland, säger Jan Grönstrand.De andra stora problemen är den åldrande befolkningen samt bilberoendet på Åland, enligt Simon Holmström.Sju nya färjorSnabbrutten leder inte till några ingrepp i naturen. I stället förändrar man färjorna och rutterna.– Dagens bas är relativt bra. Men dagens färjor är omoderna och väldigt energikrävande. Vi kan minska maskinstyrkan ganska ordentligt, hålla högre fart och ha minst lika stor transportkapacitet, säger Jan Grönstrand.Man föreslår investeringar i energioptimerade, moderna elfärjor. Närmare bestämt fem nya färjor med bilkapacitet och två snabba personbåtar.– Vi kan inte erbjuda skärgården en minskning av antalet bilplatser, så förslaget innehåller faktiskt fler bilplatser, säger Jan Grönstrand.Men man måste generellt sett få människor att välja passagerartrafik snarare än biltrafik, säger Simon Holmström.”Betalar sig direkt”Enligt Ålands natur och miljö sparar snabbrutten nästan lika mycket pengar som kortrutten på Föglö- och Kökartrafiken. Men då har man med snabbrutten ökat kapaciteten, enligt Jan Grönstrand.Investeringarna i nytt tonnage beräknas kosta 15 miljoner euro per bilfärja och tre miljoner euro per passagerarbåt. Det blir enligt Jan Grönstrand en stor inbesparing jämfört med kortruttens investeringar.– Nya färjor betalar sig direkt eftersom man sänker driftskostnaderna.En annan ekonomisk aspekt är att kortruttsförslaget inte berättigar till bidrag från EU, enligt Christian Pleijel.– Det uppfyller inte de krav som EU ställer på ett nytt trafiksystem.Snabbrutten skulle däremot kunna få EU-stöd.– Det kommer ett program nästa år som ska göra tusen öar koldioxidneutrala till 2030.Enligt Christian Pleijel har kortruttsutredningen ingen målbild och ingen förklaring till vad som motiverar investeringarna.– Man kan inte lägga i väg så mycket pengar utan att vara mer precis, säger han.Nya linjerSnabbruttsförslaget innehåller två helt nya linjer i skärgården.Den ena skulle vara Kökar–Degerby– Mariehamn. Den resan skulle ta 1 timme och 45 minuter med en av de snabbgående passagerarbåtarna och farten 25 knop.Den andra nya linjen skulle vara  Kökar–Sottunga–Snäckö–Enklinge–Kumlinge–Lappo–Torsholma. Det blir en nord-sydlig förbindelse genom hela skärgården.– Nu har vi möjliggjort en kommunsammanslagning som fungerar i praktiken, säger Christian Pleijel.

Anna Jakobsson