Som Ålandstidningen tidigare har berättat ändrades EU:s regler om subvention av daghems och skolors inköp av mjölkprodukter den 1 augusti.Fram tills dess subventionerades bland annat mjölk med en procents fetthalt med 18,15 cent per liter, men sedan ändringen stöds endast institutionernas inköp av fettfri mjölk. Ekologisk sådan stöds i dag med 31 cent per liter, och konventionell fettfri mjölk med 13 cent per liter.Det nya regelverket har fått flertalet daghem och skolor – som har uppburit stödmedel för måltidsdryckerna ända sedan EU-inträdet 1995 – att nu servera enbart fettfri mjölk till barnen.Det har väckt kraftiga reaktioner från såväl barn och elever som föräldrar i flera kommuner.Startade namninsamling– Det finns ett tydligt missnöje hos både barn och föräldrar. Vi tänkte att vi därför skulle försöka få till en ändring i stället för att bara klaga, säger Annica Brink när Ålandstidningen träffar henne på daghemmet Trollsländans parkering i Jomala på torsdagseftermiddagen.Hon startade tidigare i oktober tillsammans med maken Andreas Brink en namninsamling för lättmjölkens återkomst.– Den första signalen vi fick från Trollsländan efter regeländringen var att de skulle behålla lättmjölken. Men i september fick vi veta att de var tvungna att övergå till att servera enbart fettfri mjölk på grund av kommunens beslut.Namninsamlingen, som sker genom listor vid flertalet Jomala-daghem liksom på internet, har hittills samlat drygt 50 underskrifter.– Sista dagen att skriva under är den 25 oktober. Vi hoppas få ihop närmare 100 underskrifter, säger Annica Brink.Många väljer vatten i ställetAnnica Brink listar i uppropet fyra anledningar till att kommunen åter bör köpa in lättmjölk.För det första behöver barn fett för den neurologiska utvecklingen.För det andra behöver barn kalcium för benbyggnaden.För det tredje blir barn inte tjocka av fettet i mjölken.Och för det fjärde väger barnens hälsa tyngre än EU:s subventionsregler.– Kalcium och vitaminer finns även i den fettfria mjölken, men problemet är att många barn väljer bort den och dricker vatten istället.– Vi ansträngde oss för att inte ställa ledande frågor när vi frågade vår treårige son Astor om han tycker att mjölksorterna smakar annorlunda. Han svarade ja, och jag har förstått att många barn svarar likadant, säger Annica Brink.Hon understryker att uppropets undertecknare inte nödvändigtvis vill att daghemmen slutar servera fettfri mjölk.– Den får finnas kvar, men barnen bör kunna välja lättmjölk.Obefogad fetträdslaAtt det finländska livsmedelssäkerhetsverket Evira rekommenderar fettrfri mjölk på dagis och i skolor motiveras främst med att övervikt är ett växande problem även bland mycket unga personer. Kritikerna menar att det är en vansklig rekommendation, dels eftersom forskningsläget är oklart, dels eftersom en måttlig mjölkonsumtion vid dagismåltiderna inte är ett problem i sammanhanget.– Det finns en överdriven fetträdsla som leder till felbeslut. Att ta bort lättmjölken är inte rätt väg att gå för att stävja övervikt bland unga, det är sockret som är boven, säger Annica Brink.– Det här är inget löst tyckande. Jag har studerat bland annat cellbiologi, och många sakkunniga har kritiserat bland andra Eviras rekommendationer.

Robert Vickström