Jomala kommun har sedan våren 2018 hävdat att samfundskatter som borde ha tillfallit kommunen under flera års tid i stället har tillfallit Mariehamn.
För det första eftersom Skatteförvaltningen har betraktat vissa Jomalaföretag som stadsföretag utgående från företagens postadresser.
För det andra eftersom Skatteförvaltningen har missat att flera företag, med huvudkontor i andra kommuner, har väsentliga delar av sina personalstyrkor placerade i Jomala.
”Har haft rätt”
Nu visar landskapsregeringens nyligen reviderade fördelningsnyckel för samfundsskatten 2019 att Jomala har haft rätt angående skatteåret 2017.
– De korrigeringar som Skatteförvaltningen har gjort överensstämmer med vad vi i Jomala har hävdat gällande skatteåret 2017. Därför får vi tillbaka cirka 220.000 euro, säger kommundirektör John Eriksson på tisdagseftermiddagen.
Han säger att Jomala har en återbetalning om drygt 148.000 euro att vänta från Skatteförvaltningen före årsskiftet.
Resterande del, drygt 70.000 euro, inflyter genom att Jomala, efter att landskapsregeringen har reviderat fördelningsnyckeln, får totalt 11,13 procent av de samfundsskatteintäkter som fördelas till Ålands kommuner.
– Det är knappt 0,6 procent mer än när nyckeln fastställdes i mars, vilket motsvarar knappt 6.000 euro per månad för Jomala, säger John Eriksson.
Han pekar på att uppgifterna i den reviderade fördelningsnyckeln styrker att de pengar som nu tillfaller Jomala felaktigt tillföll Mariehamn.
– Stadens fördelningsnyckel sänks något mer än vad Jomalas nyckel höjs. Även viss samfundsskatt som borde ha tillfallit Finström gick till staden.
Problemet kvarstår
Det årliga samfundsskattebelopp som fördelas till en kommun baseras på kommunens samfundsskatteintäkter under de tre senast fastställda skatteåren.
Den samfundsskatt som, via fördelningsnyckeln, fördelas till Jomala i år baseras alltså på vad Jomalasamfunden betalade i skatt åren 2015–2017.
När 2017 års uppgifter nu har reviderats får Jomala 220.000 euro mer än tidigare. Hur stor hade summan blivit om även 2015 och 2016 års uppgifter hade reviderats?
– Ingen känner till vilka eventuella misstag Skatteförvaltningen begick under de åren, men visst ligger det nära till hands att anta att Jomala har missgynnats mer än vad vi nu får betalt för.
Är problemet nu löst för framtiden?
– Nej. Skatteförvaltningen har, efter vår kritik, gjort ett bra jobb. Men för att liknande situationer ska undvikas i framtiden måste landskapsregeringen ta sitt systemansvar.
Vad är det som bör ändras?
– Ett förslag är att företagen i sina deklarationer börjar rapportera hur stor del av de anställda som arbetar i respektive kommun.
Och om företagen inte vill rapportera detta?
– Om den nya uppgiften bör bli ett krav i deklarationen är en politisk fråga. Min poäng är att beskattningen mer än i dag bör baseras på säkra uppgifter, och att kommunerna bör ges möjlighet att kontrollera uppgifterna.
 

Robert Vickström