Emelie Mattsson har också tidigare ordnat olika kurstillfällen där deltagarna fått laga blomsterarrangemang, granristomtar, bordsdekorationer och Alla hjärtans dags-pyssel.

– Jag tycker att det är roligt att vara kreativ. Att samla flera och göra olika pyssel tillsammans är lite mysigt också, säger hon.

Emelie Mattsson har förberett kvällen med att plocka fram stommar av halm, olika saxar och tänger, ris och dekorationer.

– Jag har en tanke på att göra det här eventet lite större med tiden. En idé är att vara ute och binda kransar samtidigt som man har en liten marknad på gården.

Hon har även en förhoppning om att hålla en kurs i sommar där man kan komma och binda midsommarkransar som man sedan kan ha på sig på midsommaraftonen.

– Kanske det blir nästa år, säger hon.

När alla deltagare är på plats dukar Emelie Mattsson upp granriset på bordet. Riset är av nobilis, en ädelgran som inte alls sticks då man hanterar kvistarna.

– Den är mjuk och håller bra både inom- och utomhus. Den barrar inte så mycket heller, säger hon.

Halmstommarna som används går att återanvända om de bara tas in och får torka upp efter användningen.

– Nu får ni börja binda. Behöver ni hjälp får ni säga till. Jag ska passa på att binda några buketter, säger Emelie Mattsson.

Gillar småpyssel

Jeanette Aho, Susann Lindholm, Camilla Henriksson och Ida Wikstrand har satt sig runt bordet och börjar med att klippa ner de stora kvistarna till mindre och mera hanterbara bitar.

Finns det någon trend i hur dörrkransarna ska se ut?

– Nej, inte vad jag vet. Alla gör efter egen smak. Ingen krans blir den andra lik, säger Emelie Mattsson.

– Det är precis som vi är. Alla är vi olika, säger Jeanette Aho.

Hon gillar att pyssla men hon tycker att det blir alldeles för sällan.

– Har man barn är det svårt att få tid för eget pyssel, säger Susann Lindholm.

Ida Wikstrand brukar binda dörrkransar hemma.

– Vi får se hur den blir i kväll. Vanligtvis brukar mina dörrkransar bli lite vida och vilda, säger hon.

Tystnaden sänker sig runt bordet. Ibland hör man grenar klippas och en och annan suck när det inte riktigt blir som man tänkt.

När alla bundit sina kransar återstår dekorationen. Emelie Mattsson hjälper till med att få tråden fäst i stommen så att riset inte faller av kransen.

– Jag brukar göra en skild knut som används till upphängningen, säger hon.

Nöjda kransbindare

Valet av dekorationer till dörrkransarna kan vara nog så svårt när det finns så mycket att välja mellan.

Allt från fina band till kottar, tomtar och änglar.

– Det gäller att välja något man tycker passar. Jag tror att jag i alla fall ska göra en rosett först, säger Jeanette Aho.

Blev kransarna som ni tänkt från början?

– Kanske inte riktigt men något ditåt, säger Ida Wikstrand, lyfter på kransen och tittar lite närmare.

Alla kransar är olika och unika, säger Susann Lindholm.

Emelie Mattsson ser glad och nöjd ut.

– Det är alltid roligt att se hur andras kransar blir. Det ger mig inspiration när jag binder egna kransar, säger hon.