Lena Nylander är medicine doktor, överläkare, specialist i psykiatri och forskar vid Lunds universitet. Hon är också huvudredaktör för Svenska psykiatriska föreningens kliniska riktlinjer för bemötande och behandling av vuxna med intellektuell funktionsnedsättning (intellectual disability/ID) i psykiatrin.
– En vanlig missuppfattning är att alla utbrott och beteendestörningar hos en person med ID ”beror” på funktionsnedsättningen. Det är en felaktig, okunnig inställning. Personer med ID är en riskgrupp för att drabbas av psykisk sjukdom, exempelvis psykossjukdom är flera gånger vanligare, säger Lena Nylander.
En funktionsnedsättning som påverkar hjärnan gör den mer sårbar och det är därför som personer med utvecklingsstörning löper hög risk att drabbas av psykisk sjukdom.
– De ska givetvis ha tillgång till samma psykiatriska vård som andra människor. Även i de fall där beteendestörningarna inte kan konstateras bero på psykisk sjukdom ska de betraktas som en svår krisreaktion, och sådana hos personer utan ID brukar handläggas i psykiatrin. Ordet diskriminering ligger nära till hands.
Enligt Lena Nylander är en paradox i sammanhanget att många med ID behandlas med stora mängder psykofarmaka, men med bristfällig uppföljning och ofta utan annan indikation än ”lugnande”.
Kunskapsbrist
Patienternas symtom kan vara svåra att tolka då de har begränsade kognitiva och kommunikativa förmågor, för psykiatrin innebär dessa personer ofta en särskild utmaning.
– Den psykiatriska vården har tyvärr bristande kunskap om ID och vill ofta slippa dessa patienter eftersom de är svåra att förstå sig på, tar mycket tid och kräver speciella anpassningar. Även om det förstås finns undantag, säger Lena Nylander.
– Det behövs mycket mer kunskap. Kunskapen finns, men det måste finnas ett intresse hos psykiatrin för att tillägna sig den och, inte minst, en attitydförändring.
Lena Nylander berättar att man utanför Norden har kommit längre i förståelsen för patientgruppen, exempelvis i USA.
– Det finns till och med en särskild diagnosmanual för patienter med ID. Där säger man inte att dessa patienter inte hör hemma inom psykiatrin.
