Liksom förra vintern ordnar Ålands natur & miljö i år ledarledda långfärdsskridskoturer i landskapet de helger som vädret tillåter. Entusiasterna har fått ge sig till tåls ett tag.
– Jag har varit ute på isen en del själv, men det här blir vinterns första tur med grupp, säger Jonas Sjöblom – som leder lördagsturen tillsammans med Alexandra Sjöblom – när ett 20-tal personer har samlats i Sjökvarteret för samåkning till Markusbölefjärden vid 13-tiden.
Hur tjock är isen?
– Den borde vara sex, sju centimeter där vi ska åka. Tumregeln är att man inte ska åka på is tunnare än fem centimeter.
Känns tryggt
Gun Jansson och Tom Jansson från Saltvik är först framme vid pumphuset på fjärdens sydsida.
– Vi har åkt långfärdsskridskor till och från i tio år, ibland bara vi två och ibland tillsammans med kusiner, säger Tom Jansson.
– Det här blir första gången vi åker med Ålands natur & miljö. Det känns tryggt att åka tillsammans med en guide när isen inte är så tjock, säger Gun Jansson.
Tom Jansson påpekar att det ändå hör till ovanligheterna att våghalsar åker igenom.
– Men alla åkare bör ändå ha ispiggar med sig, och det gäller att lyssna hur isen låter. När den blir tunnare blir tonen högre.
Hur är motionsformen? Som en joggingtur eller som en promenad?
– Det beror förstås på hur man åker. Jag tar det ganska lugnt och skulle jämföra det med en rask promenad, säger Gun Jansson
Går inte att planera
Hubertus von Frenckell från Mariehamn säger att han uppskattar att komma ut på isen av flera skäl.
– Det här är skön avkoppling. Motionsformen är lite speciell i och med att den inte går att planera. Det har sin charm att man får passa på att åka när och var man kan.
Även han uppskattar nuförtiden att skrinna i en större grupp.
– Jag åkte halvt igenom isen söder om Mariehamn när jag åkte ensam för några år sedan. Det var inte så dramatiskt, men det är ändå skönt med en guide som vet var vi kan åka.
Hur känns det att åka igenom?
– Det var mindre kallt än jag hade trott. Adrenalinet sätter in rejält.
Många nybörjare
Jonas Sjöblom konstaterar att åkarna väl framme i Finström har blivit fler än 30 stycken.
–  Det här blir den största turen jag har varit med om. Vi kommer att åka längs med västra sidan, den östra är lite tunnare. Meddela oss på förhand om ni tänker avvika, och undvik de mörka fläckarna, säger han före åkarna hugger i med det för många av dem ringrostiga värvet att fästa skridskorna i pjäxorna.
– Det här har jag sett fram emot länge. Jag har åkt bara två gånger tidigare, på Slemmern och i Kyrksundet, och att åka med den här gruppen är ett perfekt tillfälle att upptäcka nya platser, säger Cecilia Mattsson från Jomala.
Titti Sundqvist berättar att hon gör sig redo för hennes första tur någonsin.
– Det här känns som en trevlig aktivitet som jag har varit nyfiken att pröva på ett tag. Vi får se om jag klarar av att åka med Rocco, säger hon och pekar på den katalanska vallhunden som just nu drar redan skridskoförsedda Carolina Juselius fram och tillbaka i en imponerande fart.
– Det är stöpis efter den senaste tidens väder. Det kommer att låta lite mer än när man åker på blankis, men det här är fina förutsättningar, säger Jonas Sjöblom före åkarna sätter av i gemensam trupp.

Robert Vickström