Behöver skogen gallras? Hur gammal är den? Är den redo att avverkas? Hur mycket virke ger en avverkning och vad är detta virke värt? Hur kommer man i kontakt med en uppköpare eller någon som kan bedöma skogen?
Speciellt för oerfarna finns det många frågor som är viktiga att hitta ett svar på för att avkastningen ska bli så hög som möjligt. Men faktum är att svaren på alla dessa frågor redan finns tillgängliga, så länge skogen man äger finns på fasta Åland, Föglö eller Vårdö.
– Sommaren 2013 samlades det in uppgifter om åländsk skog och mark genom laserskanning. Den här datan har vi nu gjort tillgänglig i Minskog.fi, säger Tommy Aspbäck.
Genom att logga in med sina bankkoder kan vem som helst få tillgång till uppgifter om den egna skogen, uppdelad genom fastighets- och beståndsgränser.
Åtgärdsförslag
Tommy Aspbäck visar exempel på vilka uppgifter som finns. Bland annat går det att se hur gammal skogen är, vilka trädslag den består av, hur många stammar som finns och hur stor virkesvolymen är. Det finns även åtgärdsförslag för samtliga bestånd, om till exempel skogen behöver gallras, samt en uppskattning av hur mycket pengar skogen inbringar om den avverkas.
– När du loggar in med dina bankkoder får du bara tillgång till dina egna skiften, det vill säga du kan inte se vad grannen äger. För din egen skog kan du däremot utgående från beståndet räkna ut vad som är möjligt att göra, om du behöver avverka omedelbart, gallra, ta bort fröträd och så vidare.
– Om du känner din skog väldigt väl vet du de här sakerna själv, men om du tagit över skogen och kanske inte varit så intresserad av den kan uppgifterna vara ett bra stöd. En central sak i tjänsten är att du även har möjligheten att lägga till aktörer och dela uppgifterna med dem, till exempel Ålands skogsvårdsförening eller Ålands skogsindustrier som ju vill köpa skog, säger Tommy Aspbäck.
Öka aktiviteten i skogen
Skogsbruket spelar en nyckelroll i landskapsregeringens nya skogsprogram samt energi- och klimatstrategin. Det finns en tydlig målsättning om att produkter från skogen ska börja användas i högre utsträckning, bland annat i byggandet av hus. Problemet är att det skulle kunna avverkas mer skog på Åland och att avkastningen skulle gynnas av en mer flitig gallring.
– Vi känner sedan tidigare till att det borde gallras mer och det kan vi även se i denna data. Det kommer skogsägarna också att se när de loggar in, att det finns mycket skog som det är brådskande att gallra, säger Tommy Aspbäck och fortsätter:
– Tillsammans med skogsvårdsföreningen och Ålands skogsindustrier har vi även tagit fram uppgifter på vad du skulle få om du avverkar ett bestånd. Det är ingen offert, men en uppskattning av värdet på skogen, något säkert många skogsägare är intresserade av.
Vad är målet med tjänsten?
–  Att öka intresset för och aktiviteten i skogen, att hålla igång branschen helt enkelt. Något vi hoppas mycket på är att den också ska vara en kommunikationsplattform mellan skogsägarna, myndigheterna, Ålands skogsvårdsförening och Ålands skogsindustrier. Att det ska bli lättare att hitta och kommunicera med varandra.
Vill få med fornlämningar
En utmaning med uppgifterna om de åländska skogarna i systemet är att det är ett drygt jobb att hålla dem uppdaterade. För övriga skogsägare i Finland går det att lämna in förnyelseplaner och avverkningsanmälningar genom Minskog.fi, men än så länge finns inte denna möjlighet för åländska skogsägare.
– Så det är mycket manuellt jobb med att hålla uppgifterna uppdaterade.
En funktion som heller ännu inte finns för de åländska skogsägarna är information om skyddade skogsbiotoper och fornlämningar. Tommy Aspbäck säger att det har hög prioritet att få in dessa uppgifter.
– Det är viktigt för oss att kunna informera skogsägarna om biotoper och fornlämningar. Minskog.fi kan bli en väldigt bra kanal att nå ut med denna information. I dag kan du få reda på att du har ett skyddat alkärr eller ett stenrös i det bestånd först när du lämnat in din förnyelseplan. Det är mycket bättre om du känner till detta från början och risken för att du förstör något minskar.
Informationstillfälle
Hittills har ungefär 170 unika skogsägare loggat in på tjänsten.
– Men vi har med avsikt inte gjort så mycket reklam för den än, säger Tommy Aspbäck.
Den 23 november ordnas däremot ett informationstillfälle om skogsdata i allmänhet och tjänsten Minskog.fi i synnerhet. Björn Stenmark, kundchef på Finlands skogscentral, informerar om vilka möjligheter som finns med att använda tjänsten på Åland.
Anmälningstiden går ut i dag fredag och hittills har ungefär ett 30-tal skogsägare anmält sig.
– Fokus blir på hur Minskog.fi är uppbyggt, vad man kan och inte kan göra på Åland, säger Tommy Aspbäck.

Fredrik Rosenqvist