Behovet av en ny socialvårdslag är stort. Den nuvarande är från 1982 och bygger på den finländska socialvårdslagen som dock ändrats flera gånger och 2014 ersattes av en helt ny lag.– Vår nuvarande lag är ett hopplöst lapptäcke, säger socialvårdsminister Wille Valve (MSÅ).Hösten 2015 beslöt landskapsregeringen ge socialvårdsbyrån i uppdrag att ta fram underlag till en ny lag. Nu har man kommit så långt att ett lag-PM överlämnats till lagberedningen.Också den nya lagen bygger på Finlands socialvårdslag men är anpassad efter åländska förhållanden. Fokus ligger på lågtröskeltjänster och tidiga insatser. De mest utsatta lyfts upp, de som riskerar att falla mellan stolarna ska fångas upp och det blir mer uppsökande verksamhet.
Särskilt utsattaEtt exempel på särskilt utsatta är en ung person som avbryter sina studier på gymnasiet. I dag har ingen ansvar för att följa upp hur det går för den här personen. Den nya socialvårdslagen slår fast att personen ska styras över till kommunens socialvård, få en egen kontaktperson och omfattas av både social rehabilitering och ungdomsservicegarantin.Också personer som lider av psykisk ohälsa och har ett missbruksproblem ska lättare än i dag kunna styras till kommunens socialvård där en egen kontaktperson ska hjälpa med olika åtgärder.
Stöd till barnfamiljerFör barnfamiljer blir det lättare att få hjälp och stöd i hemmet. Det kan man också i dag men då enligt barnskyddslagen, framöver ska detta stöd ges utan att familjen är barnskyddsklient. På så sätt sänks tröskeln för att be om hjälp och man undviker stigmatisering.– Man kan vara utarbetad eller behöva hjälp med att strukturera vardagen innan det går så långt som till ett barnskyddsärende, säger specialsakkunniga Tove Nylund.Våld i nära relationer finns med i lagförslaget och det är första gången både de utsatta och förövarna finns med som målgrupper i en lag som stadgar hur de kan stödas. Våld i nära relationer kostar cirka en halv miljon euro på Åland årligen.
Först dyrare, sedan billigareFör kommunerna ökar kostnaderna till följd av den nya lagen under en övergångsperiod. Totalkostnaden för den nya socialvårdslagen beräknas till 192.000 euro.På sikt ska kostnaderna minska, framför allt genom minskat behov av kostsamma och ineffektiva barnskyddsåtgärder. Varje år placeras cirka 50 åländska barn utanför hemmet. Kostnaden för detta var år 2015 2,55 miljoner euro. I Borgå har barnskyddsplaceringarna utanför hemmet minskat med 50 procent, efter flera års intensivt utvecklingsarbete. På sikt räknar man också på Åland med att få ner antalet med hälften.– Sena, tunga åtgärder är dyrast, till exempel behandlingshem, institutionsvård och placering av barn utanför hemmet, säger byråchef Maj-Len Österlund.
Alla vinnerOckså inom äldreomsorgen ger satsningar på tidiga insatser resultat, även ekonomiskt. Äldreomsorgen kostade 2016 cirka 30 miljoner euro för kommunerna. År 2040 ökar summan till cirka 60 miljoner euro, om inget görs. Beräkningar visar att hälsofrämjande och tidiga förebyggande insatser sparar uppemot tio miljoner euro.Tove Nylund påpekar att inte bara pengarna är viktiga i sammanhanget, att människor mår bra är också viktigt.Specialsakkunniga Gunilla Lindqvist anser att den nya lagen handlar om en win-win-win-situation.– Människans funktionsförmåga ska stärkas så att arbetsförmågan stärks och därmed försörjningsförmågan.
På turnéDen grupp som jobbat med att ta fram lagpromemorian har haft temamöten och lyssnat in vilka problem som finns på socialvårdens område, säger Maj-Len Österlund.– Vi har en god uppfattning om hur det ser ut.Kommunerna har deltagit på temamötena och i referensgruppen men det finns behov att diskutera mer med kommunerna. Därför ska tjänstemännen och ministern inom ett par veckor ut på turné till kommunerna med förslaget. Mötet hålls eventuellt på Tallgården i Sund för både kommun- och oppositionspolitiker.
KST behövsPå frågan hur den nya socialvårdslagen samverkar med Kommunernas socialtjänst (KST) svarar Wille Valve att KST eller en ny kommunstruktur, eller båda, måste vara på plats för att den nya lagen ska fungera. KST träder i kraft antingen den 1 januari 2020 eller ett år senare.Det ministern inte vill ha är ett KST och 16 kommuner.– Om vi ska ha låg tröskel och likabehandling inom socialvården fungerar det inte med 16 kommuner.
Kerstin Österman